Hästbloggen – allt om grovfoder till hästar
Här bloggar AgrD Sara Muhonen om utfodring och grovfoder till hästar. Har ni frågor eller förslag på vad vi ska ta upp går det bra att maila oss via kontaktsidan.
Att komplettera grovfoder med grovfoder
Det går faktiskt bra att komplettera grovfoder med grovfoder! Detta kan vara riktigt användbart i stallar där man har hästar med olika energi- och proteinbehov. Man köper in ett ”basgrovfoder” som passar hästarna med lite lägre energi- och proteinbehov. Sedan kostar man på ett ”kompletteringsgrovfoder” med höga energi- och proteinvärden. Det går även att göra åt andra hållet, komplettera med halm för att kunna öka grovfodergivan med kg ts (torrsubstans) per dag och ändå hålla nere intaget av energi...
read moreTorkan och grovfoderbristen
Säsongens varma väder med stor brist på regn har lett till torka och grovfoderbrist. Här kommer två länkar till information från SLU om vad man kan komplettera med vid grovfoderbrist, tips på var man kan söka grovfoder, regelverk för foderimport m.m. Vilket foder kan komplettera grovfoderbrist? SLU-forskare ger råd i...
read moreVitamin E och A i vallfoder
Vitaminer är livsviktiga organiska föreningar och de finns i små mängder i naturliga fodermedel. De delas in i fettlösliga vitaminer A, D, E och K och vattenlösliga vitaminer B och C. Hästars vitaminbehov varierar med ålder, prestation och stressituation. När hästar går på bete har de inget behov av tillskottsvitaminer. Hästar på underhållsfoderstat och hästar som gör lätt till medelhårt arbete har inget, eller väldigt litet, behov av tillskottsvitaminer om de får en foderstat baserad på bra vallfoder och...
read morePlasta in på rätt sätt för att få täta balar
När balen ska plastas in är det lämpligt att försträcka plastfilmen ca 70 %; gör två parallella streck med tuschpenna med 10 cm emellan på rullen, när filmen sträckts ska bredden mellan de två sträcken då vara 17-18 cm. Låt filmlagren överlappa varandra med 55 % för att ge skarvarna den extra tätning som krävs för att effektivt förhindra läckage. Det är även viktigt att vidhäftningen mellan filmlagren är effektiv och att rundbalar förvaras...
read moreRätt körteknik ger bättre balar och högre lönsamhet
För att få en jämn densitet i balen måste strängen vara jämn. Balen får en rak profil och jämn densitet om strängen är något bredare. Om balen till exempel ska vara 1,20 m bred ska strängen vara 1,30–1,40 m bred. Strängens ytterkanter trycks ihop när den matas in i balpressen, vilket kompenserar för att strängen är tunnare ytterst. När balar har rak profil och jämn densitet får de en bra tyngdpunkt och blir därför lättare att hantera. Att...
read moreSnittat eller långstråigt grovfoder – gör det skillnad för hästen?
Inplastat vallfoder till häst är oftast konserverat långstråigt, till andra djurslag är det vanligare att vallfodret snittas eller hackas innan det balas vilket kan underlätta ensileringsprocessen och förbättra lagringsstabiliteten på fodret. I den här studien mättes pH och ättiksyra i träck och träckens partikelstorlek hos tio hästar som i två fyraveckorsperioder fodrades med snittat (7 cm) och långstråigt hösilage från samma vall skördat samma dag. Även hästarnas ättid (min/kg ts (torrsubstans)), tuggfrekvens (tuggor/min) och antal tuggor/kg ts mättes när...
read moreSkördetidpunkt viktigast för protein och fiber i rödklöver
Rödklöver (Trifolium pratense L.) är proteinrik och relativt odlingssäker. Ju senare utvecklingsstadium desto lägre proteininnehåll och högre fiberinnehåll har rödklövern, vilket beror på att stjälkandelen ökar på bekostnad av bladandelen. I den här studien har fem olika sorters rödklöver skördats vid fem olika skördetidpunkter i södra Sverige. Rödklöversorterna var SW Ares, Nancy, Rozeta, Vicky och Taifun. Skördetidpunkterna var 11 dagar före första skörd (31/5), vid första skörd (11/6), 7 dagar före andra skörd (16/7), vid andra skörd (23/7) och...
read moreTillsatsmedel för ensileringsprocessen
Tillsatsmedel eller ensileringsmedel är till för att hjälpa ensileringsprocessen och de kan vara kemiska i form av organiska syror, som till exempel myrsyra, eller biologiska i form av frystorkade mjölksyraproducerande bakterier. Tillsatsmedlen hämmar aktivitet hos oönskade bakterier, svampar, mögel och jäst och hindrar nedbrytningen av näringsämnen. Kemiska tillsatsmedel motverkar tillväxten av oönskade mikroorganismer genom att sänka pH-värdet i grönmassan. Biologiska tillsatsmedel ger ett tillskott av de mjölksyraproducerande bakterierna som behövs för ensileringsprocessen och genom att lösa bakterierna i vatten...
read moreTillgång till grovfoder i hagen bra för dräktighetsprocenten
Att hästar har både näringsmässigt och mentalt ett stort behov av att få äta grovfoder är välkänt och att vara utan tillgång på grovfoder under längre perioder kan innebära allvarlig stress. Hos fölston kan stress ha negativa effekter på brunst och dräktighet. I den här studien delades 100 arabston slumpvis in i två grupper där den ena gruppen fick tillgång till grovfoder och den andra gruppen inte fick tillgång till grovfoder i hagen under dagen. De två grupperna gick...
read moreVallfoder buffrar i grovtarmen
Utfodringsrutinerna kan spela roll för ekosystemet i hästens grovtarm. I den här studien har påverkan på grovtarmsmiljön hos ridhästar i träning undersökts där man jämfört att fodra vallfodret (hö) före kraftfodret (havre) och vice versa. När hästarna utfodrades med vallfodret före kraftfodret istället för tvärtom var träckens pH och träckens buffrande kapacitet högre (Tabell 1). Att fodra vallfodret före kraftfodret innebar även positiva skillnader i träckens kortkedjiga fettsyror: koncentrationen av ättiksyra var högre, propionsyra lägre och kvoten ättiksyra/ propionsyra...
read moreFölj oss!
