Pages Navigation Menu

Hästbloggen – allt om grovfoder till hästar

Här bloggar AgrD Sara Muhonen om utfodring och grovfoder till hästar. Har ni frågor eller förslag på vad vi ska ta upp går det bra att maila oss via kontaktsidan.

 

Vitamin E och A i vallfoder

Posted by on Jul 1, 2018 in Hälsa, Vallfoder, Vallproduktion | Kommentarer inaktiverade för Vitamin E och A i vallfoder

Vitamin E och A i vallfoder

Vitaminer är livsviktiga organiska föreningar och de finns i små mängder i naturliga fodermedel. De delas in i fettlösliga vitaminer A, D, E och K och vattenlösliga vitaminer B och C. Hästars vitaminbehov varierar med ålder, prestation och stressituation. När hästar går på bete har de inget behov av tillskottsvitaminer. Hästar på underhållsfoderstat och hästar som gör lätt till medelhårt arbete har inget, eller väldigt litet, behov av tillskottsvitaminer om de får en foderstat baserad på bra vallfoder och att de dagligen får vistas utomhus. När vitamin A och E tillsätts i foder är det oftast i syntetisk form eftersom det är enklare och billigare att producera än att tillsätta naturligt α-tokoferol och vitamin A. Men flera studier har visat att det finns fördelar med att tillsätta den naturliga formen av α-tokoferol eftersom den syntetiska har en sämre effekt än den naturliga. Ett bra vallfoder utgör den största källan av naturliga vitaminer och har goda förutsättningar för att täcka hästens behov av vitamin A och E. Men vallfodrets innehåll av α-tokoferol och ß-karoten (pro-vitamin A) kan variera väldigt mycket bland annat beroende på var det odlas, vallarter, skördetidpunkt, klimat och konserveringsmetod. Växter är fotosyntetiska organismer och de bildar α-tokoferol och ß-karoten som är antioxidanter och deras funktion är till stor del att skydda växters och djurs celler från oxidation och skadliga produkter från oxideringsprocessen. Vallväxter odlade i södra Sverige har ofta högre vitamininnehåll än vallväxter odlade i norra Sverige. Det kan bero på många olika faktorer som till exempel skillnader i tillväxthastighet, temperatur och solinstrålning. Men det kan även bero på att växterna skördats vid olika utvecklingsstadier och vilka vallväxter som ingår i fröblandningen. Bladrika vallväxter har ofta högre vitamininnehåll än vallväxter med mindre andel blad eftersom största delen α-tokoferol och ß-karoten i vallväxter finns i bladen. Vallväxternas stresskänslighet har också betydelse för deras innehåll av α-tokoferol och ß-karoten. Skördetidpunkt och växternas utvecklingsstadium har effekt på vitamininnehållet, vissa hävdar att vitamininnehållet är högst i unga växter i det vegetativa stadiet medan andra hävdar att vitamininnehållet i växter ökar fram till att växten börjar blomma för att sedan minska. Här är det svårt att dra slutsatser eftersom det är många faktorer som påverkar och det är även svårt att hitta en ”vinnare” bland grässorter då variationen av vitamininnehåll i vallfoder verkar vara större mellan skördar och orter än grässort. Käringtand hade dock högre vitamininnehåll än klöver i de flesta av Lindqvists studier. Ensilage innehåller ofta betydligt mer vitaminer än till exempel hö. Faktorer som kan påverka vitaminförluster i vallfoder är väderleksförhållanden under förtorkning och vallfodrets lagringstid. Ensileringsmetod och ensileringsmedel kan också inverka på vitamininnehållet, i Lindqvists studier hade användning av ett bakteriepreparat i rödklöverblandningar positiv inverkan på innehållet av vitamin E under ensileringen jämfört med obehandlade rödklöverensilage. Däremot innebar tillsats av syra minskat innehåll av vitamin E under ensilering av rödklöverblandningarna, medan det ökade i käringtandblandningen. Lindqvist fann den positiva effekten av ensilering och bakteriepreparat anmärkningsvärd och fler studier behöver göras för att fastställa varför användning av bakteriepreparat vid ensilering gav vallfodret högre innehåll av α-tokoferol. Sara Muhonen, AgrD Källor: Lindqvist H. 2012. α-Tocopherol and ß-Carotene in forage and their utilisation by dairy cows in organic production. Doktorsavhandling. Acta Universitatis agriculturae Sueciae 2012:15. Jansson A, Lindberg JE, Rundgren M, Müller C, Connysson M, Kjellberg L & Lundberg M. 2011. Utfodringsrekommendationer...

read more

Plasta in på rätt sätt för att få täta balar

Posted by on Jun 17, 2018 in Vallfoder, Vallproduktion | Kommentarer inaktiverade för Plasta in på rätt sätt för att få täta balar

Plasta in på rätt sätt för att få täta balar

När balen ska plastas in är det lämpligt att försträcka plastfilmen ca 70 %; gör två parallella streck med tuschpenna med 10 cm emellan på rullen, när filmen sträckts ska bredden mellan de två sträcken då vara 17-18 cm.           Låt filmlagren överlappa varandra med 55 % för att ge skarvarna den extra tätning som krävs för att effektivt förhindra läckage. Det är även viktigt att vidhäftningen mellan filmlagren är effektiv och att rundbalar förvaras stående, läs mer om det här!     Sara Muhonen, AgrD Källa: ©Trioplast. 2012. Balhandboken ISBN...

read more

Rätt körteknik ger bättre balar och högre lönsamhet

Posted by on Maj 31, 2018 in Vallfoder, Vallproduktion | Kommentarer inaktiverade för Rätt körteknik ger bättre balar och högre lönsamhet

Rätt körteknik ger bättre balar och högre lönsamhet

För att få en jämn densitet i balen måste strängen vara jämn. Balen får en rak profil och jämn densitet om strängen är något bredare. Om balen till exempel ska vara 1,20 m bred ska strängen vara 1,30–1,40 m bred. Strängens ytterkanter trycks ihop när den matas in i balpressen, vilket kompenserar för att strängen är tunnare ytterst. När balar har rak profil och jämn densitet får de en bra tyngdpunkt och blir därför lättare att hantera.   Att anpassa körhastigheten påverkar också densiteten, kör man för fort får man balar med lägre densitet än när optimal hastighet hålls. Hastigheten måste anpassas efter underlag, mängd gröda m.m. Försök har visat att en sänkning av hastigheten medför högre densitet och därmed mer ensilage i varje bal, vilket minskar material- och hanteringskostnader och ökar lönsamheten. Sara Muhonen, AgrD Källa: ©Trioplast. 2012. Balhandboken ISBN...

read more

Snittat eller långstråigt grovfoder – gör det skillnad för hästen?

Posted by on Maj 14, 2018 in Beteende, Hälsa, Vallfoder, Vallproduktion | Kommentarer inaktiverade för Snittat eller långstråigt grovfoder – gör det skillnad för hästen?

Snittat eller långstråigt grovfoder – gör det skillnad för hästen?

Inplastat vallfoder till häst är oftast konserverat långstråigt, till andra djurslag är det vanligare att vallfodret snittas eller hackas innan det balas vilket kan underlätta ensileringsprocessen och förbättra lagringsstabiliteten på fodret. I den här studien mättes pH och ättiksyra i träck och träckens partikelstorlek hos tio hästar som i två fyraveckorsperioder fodrades med snittat (7 cm) och långstråigt hösilage från samma vall skördat samma dag. Även hästarnas ättid (min/kg ts (torrsubstans)), tuggfrekvens (tuggor/min) och antal tuggor/kg ts mättes när de fodrades med det snittade och det långstråiga hösilaget. Beteendestudierna gjordes genom direkt observation vid utfodring och tre dagligen upprepade 3-minuters intervall för varje häst under provtagningsveckan (den 4:e veckan). När hästarna åt det snittade hösilaget var pH i träcken något högre och koncentrationen av ättiksyra något lägre än när hästarna åt det långstråiga hösilaget. Men dessa skillnader var så små att de bedömdes inte ha någon biologisk betydelse. Det var ingen skillnad i fördelningen av partikelstorlek i träcken när hästarna åt snittat eller långstråigt hösilage. Det var ingen skillnad i ättid, det tog lika lång tid för hästarna att äta ett kg ts snittat som långstråigt hösilage. Tuggfrekvensen var något högre när hästarna fodrades med det snittade hösilaget, men skillnaden var liten: 84 tuggor/min för snittat och 82 tuggor/min för långstråigt. Antalet tuggor per kg ts var dock färre när hästarna fodrades med det snittade hösilaget jämfört med det långstråiga. Att göra längre mätningar över 24 timmar kanske skulle ge lite annorlunda resultat. Sammanfattningsvis så var de individuella variationerna mellan hästar större än skillnaderna till följd av snittat eller långstråigt hösilage för både träckens mätvärden och hästarnas ätbeteende. Personligen upplever jag att det blir mindre spill kring foderhäcken med snittat grovfoder. Sara Muhonen, AgrD Källa: Müller C. 2009. Long-stemmed vs. cut haylage in bales – Effects on fermentation, aerobic storage stability, equine eating behaviour and characteristics of equine faeces. Animal Feed Science and Technology 152,...

read more

Skördetidpunkt viktigast för protein och fiber i rödklöver

Posted by on Apr 29, 2018 in Vallfoder, Vallproduktion | Kommentarer inaktiverade för Skördetidpunkt viktigast för protein och fiber i rödklöver

Skördetidpunkt viktigast för protein och fiber i rödklöver

Rödklöver (Trifolium pratense L.) är proteinrik och relativt odlingssäker. Ju senare utvecklingsstadium desto lägre proteininnehåll och högre fiberinnehåll har rödklövern, vilket beror på att stjälkandelen ökar på bekostnad av bladandelen. I den här studien har fem olika sorters rödklöver skördats vid fem olika skördetidpunkter i södra Sverige. Rödklöversorterna var SW Ares, Nancy, Rozeta, Vicky och Taifun. Skördetidpunkterna var 11 dagar före första skörd (31/5), vid första skörd (11/6), 7 dagar före andra skörd (16/7), vid andra skörd (23/7) och vid tredje skörd (4/9). Skördetidpunkt hade större effekt än sort på näringsinnehåll och kvalitet och resultaten visas därför som medelvärden över alla sorterna i Tabell 1. De skillnader som fanns mellan sorterna kunde till stor del förklaras av skillnader i utvecklingsstadium vid skörd. Sammantaget över alla sorterna var avkastningen större för första skörd än för återväxterna för torrsubstansen (ts) och för råproteinet (rp) (Tabell 1). Precis som för gräs minskade den omsättbara energin med senare skördetidpunkt vilket kan förklaras av den ökade andelen fiber (Tabell 1). Innehållet av rp minskade med senare skördetidpunkt för första och andra skörden men återväxtskördarna hade högre proteininnehåll än förstaskörden (Tabell 1). Detta beror delvis på högre bladandel i rödklövern vid tidigare skördetidpunkt och i återväxtskördarna. Skördetidpunkten har även störst inverkan på näringskvaliteten i gräs, dessa faktorer är viktiga för att vi ska kunna välja rätt grovfoder till rätt typ av häst. Detta visar också på vikten av att göra en grovfoderanalys och räkna foderstat. Sara Muhonen, AgrD Källa: Nadeau E, Hallin O, Richardt W, Hansen H, Arnesson A & Jansson J 2014. Protein och fiber i rödklöver – inverkan av skördetidpunkt och sort. Vallkonferens 2014, Rapport nr 18, sid 85-88, Institutionen för växtproduktionsekologi, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala,...

read more

Tillsatsmedel för ensileringsprocessen

Posted by on Apr 15, 2018 in Hälsa, Vallfoder, Vallproduktion | Kommentarer inaktiverade för Tillsatsmedel för ensileringsprocessen

Tillsatsmedel för ensileringsprocessen

Tillsatsmedel eller ensileringsmedel är till för att hjälpa ensileringsprocessen och de kan vara kemiska i form av organiska syror, som till exempel myrsyra, eller biologiska i form av frystorkade mjölksyraproducerande bakterier. Tillsatsmedlen hämmar aktivitet hos oönskade bakterier, svampar, mögel och jäst och hindrar nedbrytningen av näringsämnen. Kemiska tillsatsmedel motverkar tillväxten av oönskade mikroorganismer genom att sänka pH-värdet i grönmassan. Biologiska tillsatsmedel ger ett tillskott av de mjölksyraproducerande bakterierna som behövs för ensileringsprocessen och genom att lösa bakterierna i vatten 12 timmar före användning fås bäst effekt. Vid dåliga väderförhållanden kan skörden snabbt försämras och då kan olika tillsatsmedel vara till bra hjälp för att förhindra skadlig bakterietillväxt. Läs mer om vallfodrets hygieniska kvalitet här och bakterier, svampar och mögel i vallfoder här. Ensileringsprocessen: Ensilageproduktion innebär att grovfoder konserveras genom en ensileringsprocess. Ensileringsprocessen innebär att mjölksyraproducerande bakterier, ofta kallade LAB (Lactic Acid Bacteria), bildar mjölksyra när de bryter ner kolhydrater. Mjölksyran sänker pH-värdet i fodret och målet med ensileringsprocessen är att pH sjunker tillräckligt lågt för att all mikrobiologisk aktivitet ska avstanna och ensilaget är då lagringstabilt så länge det är lufttätt. För att mjölksyrabakterierna ska vara de dominerande i ensileringsprocessen krävs lufttäta förhållanden i de inplastade balarna eller silon. Sara Muhonen, AgrD Källa: ©Trioplast. 2012. Balhandboken ISBN...

read more

Tillgång till grovfoder i hagen bra för dräktighetsprocenten

Posted by on Mar 31, 2018 in Beteende, Hälsa, Sto & föl, Vallfoder | Kommentarer inaktiverade för Tillgång till grovfoder i hagen bra för dräktighetsprocenten

Tillgång till grovfoder i hagen bra för dräktighetsprocenten

Att hästar har både näringsmässigt och mentalt ett stort behov av att få äta grovfoder är välkänt och att vara utan tillgång på grovfoder under längre perioder kan innebära allvarlig stress. Hos fölston kan stress ha negativa effekter på brunst och dräktighet. I den här studien delades 100 arabston slumpvis in i två grupper där den ena gruppen fick tillgång till grovfoder och den andra gruppen inte fick tillgång till grovfoder i hagen under dagen. De två grupperna gick i lika stora hagar med tillgång till vatten från klockan nio på morgonen till klockan tre på eftermiddagen. Alla stona stod på box under natten och de ston som inte fick grovfoder i hagen under dagen fick större giva under natten så att alla stona i båda grupperna hade totalt sett lika stort grovfoderintag. Under studiens gång betäcktes alla ston. Stona i gruppen som hade tillgång till grovfoder i hagen spenderade mindre tid i rörelse och mindre tid vilandes stående och alert stående. Stona med tillgång till grovfoder i hagen visade även mera positiva sociala interaktioner och mindre aggression. Dessutom hade stona med tillgång till grovfoder i hagen en dräktighetsprocent på 81 jämfört med stona utan tillgång på grovfoder i hagen som hade en dräktighetsprocent på 55. Att stona i gruppen med tillgång till grovfoder i hagen tillbringade mindre tid vilandes stående kan bero på att de spenderade mer tid på ätande. Men att de spenderade mindre tid i rörelse och mindre tid alert stående kan vara tecken på mindre stress i den här gruppen. Rörelse ökar i stressfulla situationer och beteendet alert stående som kan visa på vaksamhet används vid utvärdering av emotionalitet hos häst då det kan vara en indikator på stress. Sammanfattningsvis blev färre ston dräktiga i gruppen utan tillgång på grovfoder i hagen. Troligtvis upplevde stona i den här gruppen större stress eftersom de var utan grovfoder en längre period av dagen vilket har haft en negativ effekt på dräktighetsprocenten. Sara Muhonen, AgrD Källa: Benhajali H, Richard-Yris MA, Ezzaouia M, Charfi F & Hausberger M. 2010. Increasing foraging opportunities improves welfare and reproduction efficiency in Arab breeding mares. In: The impact of nutrition on the health and welfare of horses, EAAP publication No. 128, pp....

read more

Vallfoder buffrar i grovtarmen

Posted by on Mar 16, 2018 in Hälsa, Tarmflora, Vallfoder | Kommentarer inaktiverade för Vallfoder buffrar i grovtarmen

Vallfoder buffrar i grovtarmen

Utfodringsrutinerna kan spela roll för ekosystemet i hästens grovtarm. I den här studien har påverkan på grovtarmsmiljön hos ridhästar i träning undersökts där man jämfört att fodra vallfodret (hö) före kraftfodret (havre) och vice versa. När hästarna utfodrades med vallfodret före kraftfodret istället för tvärtom var träckens pH och träckens buffrande kapacitet högre (Tabell 1). Att fodra vallfodret före kraftfodret innebar även positiva skillnader i träckens kortkedjiga fettsyror: koncentrationen av ättiksyra var högre, propionsyra lägre och kvoten ättiksyra/ propionsyra var högre. Ättiksyra är en svagare syra än propionsyra och sänker därför inte pH lika mycket (pH = mått på surhet). Resultaten från studien visar på att utfodringsrutinerna, vallfoder eller kraftfoder först, påverkar tarmflorans aktivitet (de kortkedjiga fettsyrorna) och miljön i hästens grovtarm. Resultaten tyder även på att fodra vallfoder före kraftfoder ger en högre buffrande kapacitet i grovtarmen vilket kan skydda mot ”försurning” av tarminnehållet dvs. en pH-sänkning. Det bästa är ändå att undvika kraftfoder som innehåller stärkelse (havre, korn, majs) och fodra ett vallfoder som täcker behovet av energi och protein. Sara Muhonen, AgrD Källa: Zeyner A, Geißler C & Dittrich A. 2004. Effects of hay intake and feeding sequence on variables in faeces and faecal water (dry matter, pH value, organic acids, ammonia, buffering capacity) of horses. Journal of Animal Physiology and Animal Nutrition 88,...

read more

Hygienisk kvalitet i hösilage höst och vår

Posted by on Feb 28, 2018 in Hälsa, Vallfoder, Vallproduktion | Kommentarer inaktiverade för Hygienisk kvalitet i hösilage höst och vår

Hygienisk kvalitet i hösilage höst och vår

Att göra hösilage istället för ensilage kan innebära en högre risk för mögeltillväxt i balen. Hösilage är torrare och i inplastat vallfoder med ts-halter uppåt 65-70 % upphör mjölksyrabildningen och risken för mögeltillväxt ökar bland annat på grund av större andel luftporer och högre risk för stickhål på plasten. Ni kan läsa mer om skillnaderna mellan hösilage och ensilage här och här. I den här studien gjordes provtagningar på hösilage på 18 hästgårdar och prover togs både på hösten och efterföljande vår. Även olika metoder för mikrobiella analyser testades på hösilageproven. I genomsnitt var det låg mögeltillväxt i foderproven, men mögelsvampar med förmågan att producera mykotoxiner som Aspergillus fumigatus och Penicillium spp. påvisades. I övrigt så var mikrobsammansättningen och innehållet av mikrobernas fermentationsprodukter lika i hösilageproven tagna på hösten och på våren. D.v.s. den hygieniska kvaliteten hade inte försämrats under vinterns lagring. Vilken typ av substrat (näring) som användes vid odling av mikroorganismerna påverkande inte antalet mögel- och jästsvampar, men alla mögelarter växte inte på alla substrat. Inkubationstemperatur påverkade både antalet mögelsvampar och förekomsten av mögelarter. Genom att använda minst två substrat och två inkubationstemperaturer (25 och 37°C) kunde alla i den här studien identifierade mögelarter upptäckas. Grovfoder till hästar ska ha en bra hygienisk kvalitet och är man osäker om grovfodret är tjänligt kan man skicka prov på mikrobiologisk analys, läs mer om det här och här finns mer läsning om vallfodrets hygieniska kvalitet. Sara Muhonen, AgrD Källa: Müller CE, Hultén C & Gröndahl G 2011. Assessment of hygienic quality of haylage fed to healthy horses. Grass and Forage Science 66,...

read more

Mängden råprotein i grovfoder påverkar hästars insulinsvar

Posted by on Feb 17, 2018 in Hälsa, Prestation, Vallfoder | Kommentarer inaktiverade för Mängden råprotein i grovfoder påverkar hästars insulinsvar

Mängden råprotein i grovfoder påverkar hästars insulinsvar

Tidigt skördat grovfoder har ett högt energiinnehåll men även ofta ett högt råproteininnehåll och det verkar som mängden råprotein (rp) i grovfoder kan påverka hästens insulinsvar efter utfodring. I den här studien fodrades 5 travhästar i träning med grovfoder med olika koncentrationer av socker (30-120 g/kg torrsubstans (ts)) och protein (63-107 g smb rp/kg ts). Utfodringen resulterade i ett högt dagligt rp-intag på > 180 g rp/100 kg kroppsvikt (180 g rp = 138 g smältbart rp) och i ett lägre dagligt rp-intag på ≤ 180 g rp/100 kg kroppsvikt men kunde även delas in i ett högt och ett lågt sockerintag (> eller ≤ 100 g/100 kg kroppsvikt). Grovfodren hade tillräckligt höga energivärden för att 6,4–9,5 kg ts per dag skulle ge ett dagligt energiintag på 19 MJ/100 kg kroppsvikt och inget kraftfoder behövdes. Grovfodren kompletterades med mineraler. Alla hästarna testades på alla grovfoder och genomförde arbetstester på bana, blodprover togs före och efter utfodring både i vila och efter arbetstesten. Det höga råproteinintaget resulterade i högre insulinfrisättning efter utfodring men arbetet påverkade inte insulinsvaret (Tabell 1). Rp-intaget påverkade inte mängden glukos i plasma (Tabell 1). Att sockerintaget påverkar insulinsvaret är känt sedan tidigare, och även att intag av socker och protein samtidigt kan ge ett större insulinpåslag än enbart ett intag av socker. Den här studien gav ett liknande resultat; socker- och proteinintaget tillsammans förklarade mer av variationen i insulinsvaret än om man bara tog hänsyn till sockerintaget. Detta innebär att grovfoder med högt rp-innehåll är intressant för den högpresterande hästen eftersom insulin stimulerar inlagringen av muskelglykogen och en hög insulinfrisättning efter utfodring kan gynna muskelns återhämtning efter arbete. Grovfoder med höga energi- och proteinvärden fås när vallen skördas tidigt och passar därför högpresterande hästar. Läs mer om proteinintag och muskelns återhämtning här. Hos insulinresistenta hästar kan en ökad insulinfrisättning istället vara ett problem då höga insulinnivåer kan framkalla fång. Överutfodring av protein och även av energi bör undvikas till överviktiga, insulinresistenta hästar och ett senare skördat grovfoder passar därför bättre till dessa hästar. Men det är fortfarande viktigt att inte underskrida hästens beräknade proteinbehov, grovfodret till insulinresistenta hästar bör innehålla 5-6 g smb rp/MJ. Även för hästar med muskelsjukdomar som korsförlamning och PSSM borde grovfoder med högt rp-innehåll kunna bli problematiskt då dessa hästar istället behöver en foderstat som inte stimulerar utan snarare hämmar muskelglykogeninlagringen. Sara Muhonen, AgrD Källor: Ringmark S & Jansson A 2013 Insulin response to feeding forage with varying crude protein and amino acid content in horses at rest and after exercise. Comparative Exercise Physiology 9, 209-217. Valberg SJ 2011 Nutrition of horses with muscle problems. In: Horse Health Nutrition, 5th European Equine Health & Nutrition Congress, Waregem, Belgium,...

read more