Pages Navigation Menu

Hygienisk kvalitet i hösilage höst och vår

Posted by on feb 28, 2018 in Hälsa, Vallfoder, Vallproduktion | Kommentarer inaktiverade för Hygienisk kvalitet i hösilage höst och vår

Att göra hösilage istället för ensilage kan innebära en högre risk för mögeltillväxt i balen. Hösilage är torrare och i inplastat vallfoder med ts-halter uppåt 65-70 % upphör mjölksyrabildningen och risken för mögeltillväxt ökar bland annat på grund av större andel luftporer och högre risk för stickhål på plasten. Ni kan läsa mer om skillnaderna mellan hösilage och ensilage här och här. I den här studien gjordes provtagningar på hösilage på 18 hästgårdar och prover togs både på hösten och efterföljande vår. Även olika metoder för mikrobiella analyser testades på hösilageproven. I genomsnitt var det låg mögeltillväxt i foderproven, men mögelsvampar med förmågan att producera mykotoxiner som Aspergillus fumigatus och Penicillium spp. påvisades. I övrigt så var mikrobsammansättningen och innehållet av mikrobernas fermentationsprodukter lika i hösilageproven tagna på hösten och på våren. D.v.s. den hygieniska kvaliteten hade inte försämrats...

Read More

Pressa om till småbalar

Posted by on Dec 17, 2017 in Vallfoder, Vallproduktion | Kommentarer inaktiverade för Pressa om till småbalar

Ensilage eller hösilage i stora balar kan vara problematiskt för mindre hästgårdar. De stora balarna innehåller för mycket foder för att några få hästar ska hinna äta upp det på 3-4 dagar och stora balar kan inte flyttas manuellt. Därför är ofta små balar efterfrågade då de är lättare att hantera. Små balar av ensilage eller hösilage görs främst på två sätt: med små rundbalspressar eller konventionella höpressar (glidkolvspress) vid skörd, eller att först vid skörden göra stora rundbalar som sedan öppnas under vintern och pressas om till små fyrkantsbalar. För att den konventionella höpressen ska ge tillräckligt hårt pressade balar kan pressens originalknytare bytas ut till sådana knytare som normalt sitter i stora fyrkantsbalpressar. Då kan starkare och grövre pressgarn användas och balarna pressas hårdare och få högre densitet utan att balbanden går sönder. En pilotstudie har gjorts...

Read More

Mikrobiologisk hygienanalys av vallfoder

Posted by on okt 31, 2017 in Hälsa, Vallfoder, Vallproduktion | Kommentarer inaktiverade för Mikrobiologisk hygienanalys av vallfoder

En mikrobiologisk hygienanalys blir oftast aktuell först sedan man genom att se och lukta redan konstaterat att fodret är dåligt. Målsättningen med den mikrobiella hygienanalysen är oftast att försöka bedöma om fodret kan utfodras eller inte. I många fall kan det vara bäst att först ringa laboratoriet och beskriva problemet och hur det angripna fodret ser ut, då kan man få anvisningar om var/hur man ska ta prover och hur de ska sändas. De flesta laboratorier som gör näringsanalyser på grovfoder gör även hygienanalyser. Vanligt är att mikrobiologiska prover bör kylförvaras, ej frysas, och skickas till laboratoriet snarast möjligt. Efter analyserna görs en samlad bedömning av fodrets hygieniska kvalitet och svaret från laboratoriet kan vara ”utan anmärkning” eller en längre kommentar kring avvikande värden. Vid en mikrobiologisk analys av vallfoder odlas olika mikroorganismer (bakterier, jäst, mögel) upp som kan...

Read More

Högre vitamininnehåll med välensilerat vallfoder

Posted by on sep 30, 2017 in Hälsa, Vallfoder, Vallproduktion | Kommentarer inaktiverade för Högre vitamininnehåll med välensilerat vallfoder

Ett bra vallfoder utgör den största källan av naturliga vitaminer och har goda förutsättningar för att täcka hästens behov. Men vallfodrets vitamininnehåll kan variera väldigt mycket bland annat beroende på var det odlas, vallarter, skördetidpunkt, klimat och konserveringsmetod. Ensilage innehåller ofta betydligt mer vitaminer än till exempel hö och faktorer som kan inverka på vitamininnehållet är väderleksförhållanden under förtorkning och vallfodrets lagringstid. En konserveringsstudie där ensilage och hösilage från samma gräsvall förtorkades 4 timmar till 30 % ts, 24 timmar till 50 % ts och 34 timmar till 60 % ts visade inga klara samband mellan förtorkningstid/ts och vitamininnehåll. Generellt innehöll hösilaget förtorkat 24 timmar till 50 % ts mindre vitamin A och E än ensilaget och hösilaget förtorkat 4 och 34 timmar till 30 och 60 % ts. Men det fanns ett samband mellan mjölksyra och vitamin A...

Read More

Hög ts-halt ökar risken för mögel i hösilage

Posted by on sep 16, 2017 in Hälsa, Vallfoder, Vallproduktion | Kommentarer inaktiverade för Hög ts-halt ökar risken för mögel i hösilage

Torrare inplastat vallfoder med ts-halter mellan 50 och 80 % kallas hösilage och vid så höga ts-halter ökar risken för mögeltillväxt, bland annat på grund av en större andel luftporer och en högre risk för stickhål på plasten. Mögel kräver luft för att kunna växa. Mögelsvampar kan bilda mögelgifter, mykotoxiner, som har en negativ inverkan på hästar. Effekter av mögelskadat foder kan visa sig som allt från nedsatt prestation till neurologiska störningar. I den här studien var syftet att kartlägga förekomst av mögel i hösilage och undersöka samband mellan mögelförekomst och produktionsfaktorer. Prover togs från 372 balar från 124 gårdar i Sverige och Norge och på 89 % av gårdarna hittades mögel. Totalt 52 olika mögelarter hittades och den vanligaste synliga var Penicillium roqueforti. Förekomsten av mögel påverkades av flera produktionsfaktorer: mer än åtta lager plast, täta balar och...

Read More

Antal lager plast påverkar balens täthet

Posted by on jul 16, 2017 in Vallfoder, Vallproduktion | Kommentarer inaktiverade för Antal lager plast påverkar balens täthet

Antalet lager plast på balen inverkar på dess täthet. I den här studien har balars täthet, densitet, ytskador, totala näringsförluster och förluster orsakade av ytsvamptillväxt undersökts vid inplastning med 6 alternativt 8 lager av Horsewrap och vanlig standardfilm, standard bale wrap. 16 balar med vardera 6 och 8 lager sträckfilm plastades in med Horsewrap och standardfilmen (totalt 64 balar). Grödan var 2 hundäxingvallar vid andra skörd. De två sträckfilmerna var 25 µm tjocka, 750 mm breda och försträcktes med ca 70 %, överlappningen på balen var 50 % av filmbredden. Ytskadorna (fågelangrepp) på 6 lager standardfilm skiljer sig markant från de tre övriga behandlingarna (Tabell 1). Förutom fågelskador ses en hel del problem med katter, men det kan även vara hundar och andra djur, som klöser och gör hål på balarna. 6 lager standardfilm innebar stora ytskador och förluster,...

Read More

Bredda skördefönstret med flera dagar

Posted by on jun 30, 2017 in Vallfoder, Vallproduktion | Kommentarer inaktiverade för Bredda skördefönstret med flera dagar

Olika vallväxter har olika tidpunkt för axgång och kan därför vara tidiga eller sena. Även inom en del vallgräsarter finns stora skillnader i tidighet mellan sorter. Olika arter och sorter har olika förmåga att behålla energivärdet vid axgång. Olika tidpunkt för axgång innebär i regel olika tidpunkt för lämpligt skördetillfälle. Skördefönstret kan förlängas med några dagar genom att välja en blandning av arter och sorter som tillsammans ger ett långsammare försämrat energivärde. Men det går även att så flera blandningar som har sin optimala skörd vid olika tidpunkter. En svensk studie visar att det går att bredda skördefönstret upp till ca 9 dagar i första skörden genom att använda en blandning av tidiga sorter av timotej, ängssvingel, engelskt rajgräs och klöver och en blandning av sena sorter av timotej, engelskt rajgräs och klöver. I första skörden blev det lika...

Read More

Skördetidpunkten kan påverka hösilagets hygieniska kvalitet

Posted by on jun 15, 2017 in Hälsa, Vallfoder, Vallproduktion | Kommentarer inaktiverade för Skördetidpunkten kan påverka hösilagets hygieniska kvalitet

Inplastat vallfoder till hästar skördas ofta i ett relativt sent botaniskt utvecklingsstadium. Gräsets utvecklingsstadium påverkar inte bara näringsinnehållet utan även sammansättningen på mikrofloran som lever på gräset vilket i sin tur kan påverka konserveringen av fodret. I den här studien undersöktes hur skördetidpunkten påverkar den hygieniska kvaliteten på fodret. Den mikrobiella och kemiska sammansättningen i hösilage under konservering och lagring jämfördes mellan tre första skördar från samma vall (främst timotej och ängsvingel). De tre skördarna togs i maj (axgång för ca 50 % av timotejen), juni (timotejfrön i axen) och augusti (timotejstammar torra, inga frön kvar i axen). Skördetidpunkten visades kunna påverka den hygieniska kvaliteten på hösilage, men i begränsad omfattning. Ju senare skörd, desto högre antal jäst, men lägre antal enterobakterier i fodret (Tabell 1). Skördetidpunkten hade ingen effekt på antalet klostridiesporer. Vid den senaste skörden upptäcktes flest...

Read More

Goda råd inför skörd

Posted by on maj 31, 2017 in Vallfoder, Vallproduktion | Kommentarer inaktiverade för Goda råd inför skörd

För att få en så bra hygienisk kvalitet som möjligt på grovfoder är det viktigt att vara noggrann vid skörd, hantering och lagring. Här kommer några goda råd inför skörd, hantering och lagring av inplastat vallfoder från Trioplasts Balhandboken: • Vid strängläggning är det viktigt att försöka få så jämn och bra form på strängen som möjligt. En dålig strängformation ger ojämn densitet i balarna, vilket påverkar balställarens funktion men även balgripens påverkan och lagringen. • Inplastaren måste vara rätt inställd för att plastfilmen ska kunna läggas på korrekt. Felaktigt inställd inplastare eller maskinfel ger felaktigt filmöverlapp på balen. • Kontrollera att balställaren är korrekt inställd. Felaktigt inställda balställare gör hål i filmen vid avställning. • Tänk på var och hur balarna läggs av. Avläggning av inplastade balar på vass stubb kan ge stubbskador undertill på balarna. • Var...

Read More

Bredspridning jämfört med strängläggning

Posted by on maj 15, 2017 in Hälsa, Vallfoder, Vallproduktion | Kommentarer inaktiverade för Bredspridning jämfört med strängläggning

När grovfoder konserveras som inplastade balar rekommenderas det att förtorkas på fältet. Vanligtvis lägger slåttermaskinen grödan i strängar på fältet. Men grödan torkar fortare och på ett mer kontrollerat sätt om slåttermaskinen bredsprider den istället. I den här studien jämfördes de två förtorkningsteknikerna strängläggning och bredspridning och den hygieniska kvaliteten på fodret när dessa tekniker använts. Efter 25 timmars förtorkning balades fodret i rundbalar, då var ts-halten efter bredspridning av grödan 40 % och efter strängläggning 28 %. Koncentrationen av smörsyra var 0,4 g/kg ts efter bredspridning av grödan och 7,3 g/kg ts efter strängläggning. Ts-förluster var 19 g/kg ts efter bredspridning och 45 g/kg ts efter strängläggning. Detta visar att tekniken bredspridning gav bättre hygienisk kvalitet på grovfodret jämfört med strängläggning. Läs mer om smörsyra och hygienisk kvalitet här! Även produktionskostnader dokumenterades och det extra arbetet och maskinkostnader...

Read More