Pages Navigation Menu

Vitamin E och A i vallfoder

Posted by on Jul 1, 2018 in Hälsa, Vallfoder, Vallproduktion | Kommentarer inaktiverade för Vitamin E och A i vallfoder

Vitaminer är livsviktiga organiska föreningar och de finns i små mängder i naturliga fodermedel. De delas in i fettlösliga vitaminer A, D, E och K och vattenlösliga vitaminer B och C. Hästars vitaminbehov varierar med ålder, prestation och stressituation. När hästar går på bete har de inget behov av tillskottsvitaminer. Hästar på underhållsfoderstat och hästar som gör lätt till medelhårt arbete har inget, eller väldigt litet, behov av tillskottsvitaminer om de får en foderstat baserad på bra vallfoder och att de dagligen får vistas utomhus. När vitamin A och E tillsätts i foder är det oftast i syntetisk form eftersom det är enklare och billigare att producera än att tillsätta naturligt α-tokoferol och vitamin A. Men flera studier har visat att det finns fördelar med att tillsätta den naturliga formen av α-tokoferol eftersom den syntetiska har en sämre effekt...

Read More

Plasta in på rätt sätt för att få täta balar

Posted by on Jun 17, 2018 in Vallfoder, Vallproduktion | Kommentarer inaktiverade för Plasta in på rätt sätt för att få täta balar

När balen ska plastas in är det lämpligt att försträcka plastfilmen ca 70 %; gör två parallella streck med tuschpenna med 10 cm emellan på rullen, när filmen sträckts ska bredden mellan de två sträcken då vara 17-18 cm.           Låt filmlagren överlappa varandra med 55 % för att ge skarvarna den extra tätning som krävs för att effektivt förhindra läckage. Det är även viktigt att vidhäftningen mellan filmlagren är effektiv och att rundbalar förvaras stående, läs mer om det här!     Sara Muhonen, AgrD Källa: ©Trioplast. 2012. Balhandboken ISBN...

Read More

Rätt körteknik ger bättre balar och högre lönsamhet

Posted by on Maj 31, 2018 in Vallfoder, Vallproduktion | Kommentarer inaktiverade för Rätt körteknik ger bättre balar och högre lönsamhet

För att få en jämn densitet i balen måste strängen vara jämn. Balen får en rak profil och jämn densitet om strängen är något bredare. Om balen till exempel ska vara 1,20 m bred ska strängen vara 1,30–1,40 m bred. Strängens ytterkanter trycks ihop när den matas in i balpressen, vilket kompenserar för att strängen är tunnare ytterst. När balar har rak profil och jämn densitet får de en bra tyngdpunkt och blir därför lättare att hantera.   Att anpassa körhastigheten påverkar också densiteten, kör man för fort får man balar med lägre densitet än när optimal hastighet hålls. Hastigheten måste anpassas efter underlag, mängd gröda m.m. Försök har visat att en sänkning av hastigheten medför högre densitet och därmed mer ensilage i varje bal, vilket minskar material- och hanteringskostnader och ökar lönsamheten. Sara Muhonen, AgrD Källa: ©Trioplast. 2012....

Read More

Snittat eller långstråigt grovfoder – gör det skillnad för hästen?

Posted by on Maj 14, 2018 in Beteende, Hälsa, Vallfoder, Vallproduktion | Kommentarer inaktiverade för Snittat eller långstråigt grovfoder – gör det skillnad för hästen?

Inplastat vallfoder till häst är oftast konserverat långstråigt, till andra djurslag är det vanligare att vallfodret snittas eller hackas innan det balas vilket kan underlätta ensileringsprocessen och förbättra lagringsstabiliteten på fodret. I den här studien mättes pH och ättiksyra i träck och träckens partikelstorlek hos tio hästar som i två fyraveckorsperioder fodrades med snittat (7 cm) och långstråigt hösilage från samma vall skördat samma dag. Även hästarnas ättid (min/kg ts (torrsubstans)), tuggfrekvens (tuggor/min) och antal tuggor/kg ts mättes när de fodrades med det snittade och det långstråiga hösilaget. Beteendestudierna gjordes genom direkt observation vid utfodring och tre dagligen upprepade 3-minuters intervall för varje häst under provtagningsveckan (den 4:e veckan). När hästarna åt det snittade hösilaget var pH i träcken något högre och koncentrationen av ättiksyra något lägre än när hästarna åt det långstråiga hösilaget. Men dessa skillnader var så...

Read More

Skördetidpunkt viktigast för protein och fiber i rödklöver

Posted by on Apr 29, 2018 in Vallfoder, Vallproduktion | Kommentarer inaktiverade för Skördetidpunkt viktigast för protein och fiber i rödklöver

Rödklöver (Trifolium pratense L.) är proteinrik och relativt odlingssäker. Ju senare utvecklingsstadium desto lägre proteininnehåll och högre fiberinnehåll har rödklövern, vilket beror på att stjälkandelen ökar på bekostnad av bladandelen. I den här studien har fem olika sorters rödklöver skördats vid fem olika skördetidpunkter i södra Sverige. Rödklöversorterna var SW Ares, Nancy, Rozeta, Vicky och Taifun. Skördetidpunkterna var 11 dagar före första skörd (31/5), vid första skörd (11/6), 7 dagar före andra skörd (16/7), vid andra skörd (23/7) och vid tredje skörd (4/9). Skördetidpunkt hade större effekt än sort på näringsinnehåll och kvalitet och resultaten visas därför som medelvärden över alla sorterna i Tabell 1. De skillnader som fanns mellan sorterna kunde till stor del förklaras av skillnader i utvecklingsstadium vid skörd. Sammantaget över alla sorterna var avkastningen större för första skörd än för återväxterna för torrsubstansen (ts) och...

Read More

Tillsatsmedel för ensileringsprocessen

Posted by on Apr 15, 2018 in Hälsa, Vallfoder, Vallproduktion | Kommentarer inaktiverade för Tillsatsmedel för ensileringsprocessen

Tillsatsmedel eller ensileringsmedel är till för att hjälpa ensileringsprocessen och de kan vara kemiska i form av organiska syror, som till exempel myrsyra, eller biologiska i form av frystorkade mjölksyraproducerande bakterier. Tillsatsmedlen hämmar aktivitet hos oönskade bakterier, svampar, mögel och jäst och hindrar nedbrytningen av näringsämnen. Kemiska tillsatsmedel motverkar tillväxten av oönskade mikroorganismer genom att sänka pH-värdet i grönmassan. Biologiska tillsatsmedel ger ett tillskott av de mjölksyraproducerande bakterierna som behövs för ensileringsprocessen och genom att lösa bakterierna i vatten 12 timmar före användning fås bäst effekt. Vid dåliga väderförhållanden kan skörden snabbt försämras och då kan olika tillsatsmedel vara till bra hjälp för att förhindra skadlig bakterietillväxt. Läs mer om vallfodrets hygieniska kvalitet här och bakterier, svampar och mögel i vallfoder här. Ensileringsprocessen: Ensilageproduktion innebär att grovfoder konserveras genom en ensileringsprocess. Ensileringsprocessen innebär att mjölksyraproducerande bakterier, ofta kallade LAB...

Read More

Tillgång till grovfoder i hagen bra för dräktighetsprocenten

Posted by on Mar 31, 2018 in Beteende, Hälsa, Sto & föl, Vallfoder | Kommentarer inaktiverade för Tillgång till grovfoder i hagen bra för dräktighetsprocenten

Att hästar har både näringsmässigt och mentalt ett stort behov av att få äta grovfoder är välkänt och att vara utan tillgång på grovfoder under längre perioder kan innebära allvarlig stress. Hos fölston kan stress ha negativa effekter på brunst och dräktighet. I den här studien delades 100 arabston slumpvis in i två grupper där den ena gruppen fick tillgång till grovfoder och den andra gruppen inte fick tillgång till grovfoder i hagen under dagen. De två grupperna gick i lika stora hagar med tillgång till vatten från klockan nio på morgonen till klockan tre på eftermiddagen. Alla stona stod på box under natten och de ston som inte fick grovfoder i hagen under dagen fick större giva under natten så att alla stona i båda grupperna hade totalt sett lika stort grovfoderintag. Under studiens gång betäcktes alla ston....

Read More

Vallfoder buffrar i grovtarmen

Posted by on Mar 16, 2018 in Hälsa, Tarmflora, Vallfoder | Kommentarer inaktiverade för Vallfoder buffrar i grovtarmen

Utfodringsrutinerna kan spela roll för ekosystemet i hästens grovtarm. I den här studien har påverkan på grovtarmsmiljön hos ridhästar i träning undersökts där man jämfört att fodra vallfodret (hö) före kraftfodret (havre) och vice versa. När hästarna utfodrades med vallfodret före kraftfodret istället för tvärtom var träckens pH och träckens buffrande kapacitet högre (Tabell 1). Att fodra vallfodret före kraftfodret innebar även positiva skillnader i träckens kortkedjiga fettsyror: koncentrationen av ättiksyra var högre, propionsyra lägre och kvoten ättiksyra/ propionsyra var högre. Ättiksyra är en svagare syra än propionsyra och sänker därför inte pH lika mycket (pH = mått på surhet). Resultaten från studien visar på att utfodringsrutinerna, vallfoder eller kraftfoder först, påverkar tarmflorans aktivitet (de kortkedjiga fettsyrorna) och miljön i hästens grovtarm. Resultaten tyder även på att fodra vallfoder före kraftfoder ger en högre buffrande kapacitet i grovtarmen vilket...

Read More

Hygienisk kvalitet i hösilage höst och vår

Posted by on Feb 28, 2018 in Hälsa, Vallfoder, Vallproduktion | Kommentarer inaktiverade för Hygienisk kvalitet i hösilage höst och vår

Att göra hösilage istället för ensilage kan innebära en högre risk för mögeltillväxt i balen. Hösilage är torrare och i inplastat vallfoder med ts-halter uppåt 65-70 % upphör mjölksyrabildningen och risken för mögeltillväxt ökar bland annat på grund av större andel luftporer och högre risk för stickhål på plasten. Ni kan läsa mer om skillnaderna mellan hösilage och ensilage här och här. I den här studien gjordes provtagningar på hösilage på 18 hästgårdar och prover togs både på hösten och efterföljande vår. Även olika metoder för mikrobiella analyser testades på hösilageproven. I genomsnitt var det låg mögeltillväxt i foderproven, men mögelsvampar med förmågan att producera mykotoxiner som Aspergillus fumigatus och Penicillium spp. påvisades. I övrigt så var mikrobsammansättningen och innehållet av mikrobernas fermentationsprodukter lika i hösilageproven tagna på hösten och på våren. D.v.s. den hygieniska kvaliteten hade inte försämrats...

Read More

Mängden råprotein i grovfoder påverkar hästars insulinsvar

Posted by on Feb 17, 2018 in Hälsa, Prestation, Vallfoder | Kommentarer inaktiverade för Mängden råprotein i grovfoder påverkar hästars insulinsvar

Tidigt skördat grovfoder har ett högt energiinnehåll men även ofta ett högt råproteininnehåll och det verkar som mängden råprotein (rp) i grovfoder kan påverka hästens insulinsvar efter utfodring. I den här studien fodrades 5 travhästar i träning med grovfoder med olika koncentrationer av socker (30-120 g/kg torrsubstans (ts)) och protein (63-107 g smb rp/kg ts). Utfodringen resulterade i ett högt dagligt rp-intag på > 180 g rp/100 kg kroppsvikt (180 g rp = 138 g smältbart rp) och i ett lägre dagligt rp-intag på ≤ 180 g rp/100 kg kroppsvikt men kunde även delas in i ett högt och ett lågt sockerintag (> eller ≤ 100 g/100 kg kroppsvikt). Grovfodren hade tillräckligt höga energivärden för att 6,4–9,5 kg ts per dag skulle ge ett dagligt energiintag på 19 MJ/100 kg kroppsvikt och inget kraftfoder behövdes. Grovfodren kompletterades med mineraler....

Read More