Pages Navigation Menu

Ge rätt grovfoder till rätt häst

Posted by on Dec 30, 2018 in Beteende, Hälsa, Prestation, Tarmflora, Vallfoder | Kommentarer inaktiverade för Ge rätt grovfoder till rätt häst

Grovfoder och grovfoder är inte samma sak. Hur bra hästen kan smälta grovfodret beror på grovfodrets fiberandel, dess cellväggsinnehåll. Cellväggen består av cellulosafibrer, hemicellulosa, pektiner och cellväggsprotein. Cellväggen kan vara mer eller mindre lignifierad och ju senare i utvecklingsstadiet en växt är desto mer lignifierad är cellväggen och växtens smältbarhet minskar. När smältbarheten minskar, minskar också fodrets näringsvärde. Ska de här två hästarna ha samma grovfoder? Tabell 1 visar resultat från en isländsk smältbarhetsstudie där fyra näraliggande vallar, som såtts in och gödslats lika, skördats vid fyra olika utvecklingsstadier. Resultaten visar hur smältbarheten för torrsubstans (ts), fiberfraktionerna NDF och ADF och råprotein i hösilage minskar ju senare fodret är skördat. Det innebär att hösilagens näringsvärde också minskar; innehållet av omsättbar energi och smältbart råprotein blir lägre. För att återgå till våra två hästar, så är det klart att de...

Read More

Grovfoderintag hos tvååriga travhästar i träning

Posted by on Dec 16, 2018 in Beteende, Hälsa, Unghäst, Vallfoder | Kommentarer inaktiverade för Grovfoderintag hos tvååriga travhästar i träning

I en svensk studie har grovfoderintaget undersökts hos 13 tvååriga travhästar i hård träning. Grovfodret var en andraskörd gräshösilage med 63 % torrsubstans (ts), 10,8 MJ omsättbar energi/kg ts och 14 % råprotein. Grovfodret kompletterades med 150 g mineralfoder, 250 g lusernpellets och 100 g betfor. Hästarna tränades 2-3 gånger i veckan, hälften av gångerna i backig terräng (7 km) och andra hälften kördes dubbla heat (1100-1600 m, ca 10 m/s (1,40-tempo)) på travbana. De hade även 8 timmars utevistelse per dag tillsammans i hage med fri tillgång på grovfoder och vatten. Hästarna var redan anpassade till fri tillgång på grovfodret innan mätningarna började. Grovfoderintaget mättes i två omgångar (perioder) under tre dagar i följd med 50 dagar emellan. De dagar då grovfoderintaget mättes stod hästarna inne i boxar och motionerades 1 timme per dag. Grovfodret gavs i stora...

Read More

Tillväxt, träning och hälsa hos åringar på bara grovfoder

Posted by on Nov 30, 2018 in Hälsa, Prestation, Unghäst, Vallfoder | Kommentarer inaktiverade för Tillväxt, träning och hälsa hos åringar på bara grovfoder

I en svensk studie har tillväxt, svar på träning och hälsa undersökts hos 16 ettåriga travhästar som utfodrades med bara grovfoder. Grovfodret var gräshösilage med > 55 % torrsubstans (ts), > 11,5 MJ omsättbar energi/kg ts och > 13 % råprotein. Grovfodret kompletterades med 1 kg lusernpellets, 100 g betfor och mineraler. Studien pågick under augusti till december 2010 och hästarna var mellan 400 och 518 dagar gamla vid studiens början. Hästarna tillbringade största delen av dagarna tillsammans ute i en stor hage med fri tillgång på grovfoder. Träningen började i september med inkörning, inom 5 veckor kunde alla hästarna trava för vagn i lugnt tempo (~ 3,7 m/s) i 3 km på rundbana 4 dagar i veckan. Under vecka 7-9 travade hästarna 5 km 4 dagar per vecka i samma lugna tempo. Vecka 10-17 tränades hästarna fortfarande 4...

Read More

När hästens själv får välja ätställning

Posted by on Nov 15, 2018 in Beteende, Hälsa, Vallfoder | Kommentarer inaktiverade för När hästens själv får välja ätställning

I många stall ges hästar grovfoder i hönät som hänger en bit upp på väggen. Det innebär att hästen måste äta med huvudet högre än i sin naturliga ätställning. Fysiologiskt leder detta till att hästen använder andra muskler i nacke och rygg och den högre huvudpositionen kan försvåra den mukociliära reningen dvs. att slem ska kunna rinna ut. Men vilken ätställning föredrar hästen om den får välja själv? I den här pilotstudien användes 10 hästar i åldrarna 7-17 år som sedan tidigare var vana att äta från hönät. I två veckor fick hästarna vänja sig vid att äta sitt grovfoder från golvet nedanför hönätet. Sedan fick hästarna 2 kg grovfoder i hönätet (1,5 m högt, 16 cm2 hål) och 2 kg grovfoder på golvet nedanför hönätet morgon och kväll. Hästarnas ätbeteende observerades och noterades i fyra dagar, en timme...

Read More

Senare skördat grovfoder tar längre tid för hästen att äta upp

Posted by on Nov 1, 2018 in Beteende, Hälsa, Vallfoder | Kommentarer inaktiverade för Senare skördat grovfoder tar längre tid för hästen att äta upp

Ju senare i utvecklingsstadiet en växt är när den skördas desto större är fiberandelen i vallfodret. Hur bra hästen kan smälta grovfodret beror på grovfodrets fiberandel, dess cellväggsinnehåll. Cellväggen kan vara mer eller mindre lignifierad (förvedad) och ju senare i utvecklingsstadiet en växt är desto mer lignifierad är cellväggen och växtens smältbarhet minskar. När smältbarheten minskar, minskar också fodrets näringsvärde. En studie med tolv vuxna varmblodiga hästar har också visat att ju senare utvecklingsstadium (senare skördat) på grovfodret desto längre tid tar det för hästen att äta upp det. Hästarna fodrades med en förstaskörd gräshösilage från samma vall slagen vid tre olika tillfällen: juni, juli och augusti. Alla hästarna fick tid att anpassa sig till de tre grovfodren innan ättiden mättes. Resultaten visade att hästarna åt hösilaget skördat i juni snabbare (29 min/kg torrsubstans (ts)) än hösilagen skördade i...

Read More

Uppföljning färgglada hösilagebalar

Posted by on okt 20, 2018 in Hälsa, Vallfoder, Vallproduktion | Kommentarer inaktiverade för Uppföljning färgglada hösilagebalar

Det har kommit en del frågor om hur mycket de olika färgerna på plastfilmen till hösilage/ensilagebalar påverkar foderkvaliteten. Trioplast har gjort mätningar av ljusreflextionen för de olika färgerna och svarar här på frågor hur det ser ut för deras egna kulörer. Bakgrund: Numera kan man se inplastade balar i flera olika färger och de olika färgerna stödjer olika fonder, vilket är jättebra! Men plastfilmens färg kan faktiskt påverka temperaturen i ensilage/hösilagebalen. Solens strålar värmer upp balen och vit plastfilm reflekterar solljuset och håller därmed temperaturen på en låg nivå. Mörkare film däremot absorberar solljus och ger en högre temperatur inne i balen. Svart plastfilm absorberar mest solljus. När temperaturen stiger ökar permeabiliteten i filmen som då släpper igenom mer syre. Filmen släpper igenom sex gånger mer syre vid 50°C jämfört med vid 15°C. Högre syretillförsel och temperatur i balen...

Read More

Högre tuggmuskelaktivitet och tuggfrekvens med grovfoder

Posted by on okt 1, 2018 in Beteende, Hälsa, Vallfoder | Kommentarer inaktiverade för Högre tuggmuskelaktivitet och tuggfrekvens med grovfoder

När hästen tuggar på grovfoder har den hög salivproduktion och får tugga länge. Lågt grovfoderintag leder till olika hälsoproblem som magsår, försurning i grovtarmen och stereotypier. När man gör hästens foderstat måste man alltid se till att den får tillräckligt med grovfoder. I den här studien har hästars tuggfrekvens och tuggmuskelns aktivitet undersökts vid utfodring med olika fodermedel. Tuggmuskelns aktivitet är den viktigaste faktorn för salivflödet i munhålan och i den här studien mättes tuggmuskelaktivitet med elektromyografi och bestämdes i både amplitud (riklighet) och duration (varaktighet). De fodermedel som testades var hö, hösilage (75 % ts), lusern hackad strå och kraftfoder i form av krossad majs. Konsumtionshastigheten var olika för de fyra olika fodermedlen i den här ordningen: hösilage > hö > lusern hackad strå > krossad majs, där hästarna åt hösilage långsammast och krossad majs snabbast. Samma ordning...

Read More

Typ av foder påverkar hästens beteende

Posted by on sep 15, 2018 in Beteende, Hälsa, Vallfoder | Kommentarer inaktiverade för Typ av foder påverkar hästens beteende

Hästen är en stor gräsätare, herbivor, och frilevande hästar betar 14-18 timmar av dygnet. Ett djur i fångenskap som inte kan utföra ett beteende som det har hög motivation för kan utveckla beteendestörningar, stereotypier. Exempel på beteendestörningar är vävning, krubbitning, boxvandring och att tugga på trä. Det är många faktorer som påverkar uppkomsten av beteendestörningar men hur mycket grovfoder hästen får är en av de främsta. Här visualiseras detta med en tabell: Sara Muhonen,...

Read More

Färgglada hösilagebalar

Posted by on sep 1, 2018 in Vallfoder, Vallproduktion | Kommentarer inaktiverade för Färgglada hösilagebalar

Numera kan man se inplastade balar i flera olika färger och de olika färgerna stödjer olika fonder, vilket är jättebra! Men plastfilmens färg kan faktiskt påverka temperaturen i ensilage/hösilagebalen. Solens strålar värmer upp balen och vit plastfilm reflekterar solljuset och håller därmed temperaturen på en låg nivå. Mörkare film däremot absorberar solljus och ger en högre temperatur inne i balen. Svart plastfilm absorberar mest solljus. När temperaturen stiger ökar permeabiliteten i filmen som då släpper igenom mer syre. Filmen släpper igenom sex gånger mer syre vid 50°C jämfört med vid 15°C. Högre syretillförsel och temperatur i balen innebär ökad aktivitet hos de smörsyrabildande bakterierna, vilket leder till försämrad kvalitet och foderförluster. Det är därför viktigt att hålla en låg temperatur i balarna för att få bästa kvalitet och ekonomi i produktionen. Välj därför en så ljus plastfilm som möjligt...

Read More

Rörsvingel har lägre smältbarhet än timotej/ängssvingel

Posted by on aug 16, 2018 in Hälsa, Vallfoder, Vallproduktion | Kommentarer inaktiverade för Rörsvingel har lägre smältbarhet än timotej/ängssvingel

I den här finska studien jämförs två gräsvallar, en blandvall av timotej (Phleum pratense) och ängssvingel (Festuca pratensis) och en ren vall av rörsvingel (Festuca arundinacea). Båda gräsvallarna delades in i tre delar som skördades vid tre olika datum; 19 juni, 26 juni och 3 juli sommaren 2006. Grödan förtorkades 8-24 timmar innan pressning och inplastning och de använde ett syrabaserat tillsatsmedel för att förbättra ensileringen. Ts-halten på de inplastade balarna varierade från 36-55 % (Tabell 1). Det var ingen skillnad i fiberfraktionerna för ensilagen som skördats samma tidpunkt (Tabell 1). Ensilagen utfodrades till 6 ston (5-13 år, 624±36 kg) och tillgodosåg underhållsbehovet. Smakligheten för båda ensilagen var hög, men lite rester lämnades från de två senare skördarna av rörsvingel-ensilaget. För båda ensilagen var smältbarheten högst för den tidigaste skörden då gräsen var i ett tidigare utvecklingsstadium (Tabell 2)....

Read More