Pages Navigation Menu

Senare skördat grovfoder tar längre tid för hästen att äta upp

Posted by on Nov 1, 2018 in Beteende, Hälsa, Vallfoder | 0 comments

Ju senare i utvecklingsstadiet en växt är när den skördas desto större är fiberandelen i vallfodret. Hur bra hästen kan smälta grovfodret beror på grovfodrets fiberandel, dess cellväggsinnehåll. Cellväggen kan vara mer eller mindre lignifierad (förvedad) och ju senare i utvecklingsstadiet en växt är desto mer lignifierad är cellväggen och växtens smältbarhet minskar. När smältbarheten minskar, minskar också fodrets näringsvärde. En studie med tolv vuxna varmblodiga hästar har också visat att ju senare utvecklingsstadium (senare skördat) på grovfodret desto längre tid tar det för hästen att äta upp det. Hästarna fodrades med en förstaskörd gräshösilage från samma vall slagen vid tre olika tillfällen: juni, juli och augusti. Alla hästarna fick tid att anpassa sig till de tre grovfodren innan ättiden mättes. Resultaten visade att hästarna åt hösilaget skördat i juni snabbare (29 min/kg torrsubstans (ts)) än hösilagen skördade i...

Read More

Högre tuggmuskelaktivitet och tuggfrekvens med grovfoder

Posted by on Okt 1, 2018 in Beteende, Hälsa, Vallfoder | Kommentarer inaktiverade för Högre tuggmuskelaktivitet och tuggfrekvens med grovfoder

När hästen tuggar på grovfoder har den hög salivproduktion och får tugga länge. Lågt grovfoderintag leder till olika hälsoproblem som magsår, försurning i grovtarmen och stereotypier. När man gör hästens foderstat måste man alltid se till att den får tillräckligt med grovfoder. I den här studien har hästars tuggfrekvens och tuggmuskelns aktivitet undersökts vid utfodring med olika fodermedel. Tuggmuskelns aktivitet är den viktigaste faktorn för salivflödet i munhålan och i den här studien mättes tuggmuskelaktivitet med elektromyografi och bestämdes i både amplitud (riklighet) och duration (varaktighet). De fodermedel som testades var hö, hösilage (75 % ts), lusern hackad strå och kraftfoder i form av krossad majs. Konsumtionshastigheten var olika för de fyra olika fodermedlen i den här ordningen: hösilage > hö > lusern hackad strå > krossad majs, där hästarna åt hösilage långsammast och krossad majs snabbast. Samma ordning...

Read More

Typ av foder påverkar hästens beteende

Posted by on Sep 15, 2018 in Beteende, Hälsa, Vallfoder | Kommentarer inaktiverade för Typ av foder påverkar hästens beteende

Hästen är en stor gräsätare, herbivor, och frilevande hästar betar 14-18 timmar av dygnet. Ett djur i fångenskap som inte kan utföra ett beteende som det har hög motivation för kan utveckla beteendestörningar, stereotypier. Exempel på beteendestörningar är vävning, krubbitning, boxvandring och att tugga på trä. Det är många faktorer som påverkar uppkomsten av beteendestörningar men hur mycket grovfoder hästen får är en av de främsta. Här visualiseras detta med en tabell: Sara Muhonen,...

Read More

Snittat eller långstråigt grovfoder – gör det skillnad för hästen?

Posted by on Maj 14, 2018 in Beteende, Hälsa, Vallfoder, Vallproduktion | Kommentarer inaktiverade för Snittat eller långstråigt grovfoder – gör det skillnad för hästen?

Inplastat vallfoder till häst är oftast konserverat långstråigt, till andra djurslag är det vanligare att vallfodret snittas eller hackas innan det balas vilket kan underlätta ensileringsprocessen och förbättra lagringsstabiliteten på fodret. I den här studien mättes pH och ättiksyra i träck och träckens partikelstorlek hos tio hästar som i två fyraveckorsperioder fodrades med snittat (7 cm) och långstråigt hösilage från samma vall skördat samma dag. Även hästarnas ättid (min/kg ts (torrsubstans)), tuggfrekvens (tuggor/min) och antal tuggor/kg ts mättes när de fodrades med det snittade och det långstråiga hösilaget. Beteendestudierna gjordes genom direkt observation vid utfodring och tre dagligen upprepade 3-minuters intervall för varje häst under provtagningsveckan (den 4:e veckan). När hästarna åt det snittade hösilaget var pH i träcken något högre och koncentrationen av ättiksyra något lägre än när hästarna åt det långstråiga hösilaget. Men dessa skillnader var så...

Read More

Tillgång till grovfoder i hagen bra för dräktighetsprocenten

Posted by on Mar 31, 2018 in Beteende, Hälsa, Sto & föl, Vallfoder | Kommentarer inaktiverade för Tillgång till grovfoder i hagen bra för dräktighetsprocenten

Att hästar har både näringsmässigt och mentalt ett stort behov av att få äta grovfoder är välkänt och att vara utan tillgång på grovfoder under längre perioder kan innebära allvarlig stress. Hos fölston kan stress ha negativa effekter på brunst och dräktighet. I den här studien delades 100 arabston slumpvis in i två grupper där den ena gruppen fick tillgång till grovfoder och den andra gruppen inte fick tillgång till grovfoder i hagen under dagen. De två grupperna gick i lika stora hagar med tillgång till vatten från klockan nio på morgonen till klockan tre på eftermiddagen. Alla stona stod på box under natten och de ston som inte fick grovfoder i hagen under dagen fick större giva under natten så att alla stona i båda grupperna hade totalt sett lika stort grovfoderintag. Under studiens gång betäcktes alla ston....

Read More

Hästar är fantastiska grovtarmsjäsare

Posted by on Jan 15, 2018 in Beteende, Hälsa, Tarmflora, Vallfoder | Kommentarer inaktiverade för Hästar är fantastiska grovtarmsjäsare

I den här studien har olika grovfoderintag med hästar i vila jämförts. Åtta vuxna islandshästar användes i den här studien och alla hästar testades på foderintag av hösilage för underhållsbehovet och foderintag av hösilage för underhållsbehovet × 1,5. Grovfodret var ett tidigt skördat gräshösilage. Resultaten visar hur smältbarheten för torrsubstans (ts), fiberfraktionerna NDF och ADF minskar något vid den högre fodergivan, underhåll × 1,5 (Figur 1). Skillnaderna var 3,3 % för ts, 6,5 % för fiberfraktionen NDF och 6,5 % för fiberfraktionen ADF. Det skedde ingen signifikant minskning i smältbarhet för råprotein. En skillnad på 3,3 % i smältbarhet av ts är liten, jämför till exempel med skillnaden i smältbarhet av ts som var 26 % mellan en tidig och en sen skörd, och den största skillnaden i smältbarhet av råprotein var 45 % mellan olika skördedatum. Jämförelsen mellan...

Read More

Olika foder har liten inverkan på pH i hästens munhåla

Posted by on Dec 30, 2017 in Beteende, Hälsa, Vallfoder | Kommentarer inaktiverade för Olika foder har liten inverkan på pH i hästens munhåla

I den här studien har pH-värdet i hästars munhåla undersökts under utfodring med olika grovfoder. pH är ett mått på surhet och ju lägre pH desto surare miljö. De grovfoder som användes i studien var fryst färsk grönmassa (> 30 % ts), ensilage (60 % ts), hösilage (40 % ts) och hö (> 82 % ts) och de skördades samma dag från samma vall. Grönmassan togs direkt från nyslagen sträng och frystes in. Grovfodrens pH-värde var 6,44 för grönmassa, 5,83 för ensilage, 6,18 för hösilage och 6,85 för hö. Fyra varmblodiga travhästar användes i studien och pH mättes under hästarnas tunga med special indikatorstickor för pH 6,5–10,0 från Merck. Innan hästarna började äta var munhålans pH 8,7–9,0. Sedan mättes pH när de ätit i 20 min, 50 min, 1 timma och 20 min, 2 timmar och 20 minuter och...

Read More

Bara grovfoder positivt för hästens arbetstemperament och återhämtning efter arbete

Posted by on Mar 15, 2017 in Beteende, Hälsa, Prestation, Vallfoder | Kommentarer inaktiverade för Bara grovfoder positivt för hästens arbetstemperament och återhämtning efter arbete

I den här studien har påverkan på kroppsvikt och arbetsförmåga hos travhästar i träning undersökts vid utfodring med antingen en foderstat bestående av endast energirikt grovfoder (hösilage, tidig skörd) eller en foderstat med 50:50 hösilage (sen skörd):kraftfoder. Den tidiga och sena skörden hösilage kom från samma vall, kraftfodret bestod till största delen av havre och sojamjöl och båda foderstaterna kompletterades med mineraler och salt. De två foderstaterna, bara energirikt grovfoder och grovfoder:kraftfoder, gav samma dagliga energi- och proteinintag. Tre hästar började på foderstaten med bara grovfoder och tre på grovfoder:kraftfoder och sen bytte de så att alla hästarna testades på båda foderstaterna. På båda foderstaterna utfodrades hästarna i 17 dagar innan ett arbetstest genomfördes. Arbetstesten var utformade som ett intervallarbete med 4 stycken 600-metersintervaller i stegvis ökat tempo (genomsnittliga hastigheter: 10,5-13 m/s (1,35-1,17 tempo)) på en bana med 0,6...

Read More

Tugga på hö eller ensilage – förändras hästens ätbeteende?

Posted by on Jan 15, 2017 in Beteende, Vallfoder | Kommentarer inaktiverade för Tugga på hö eller ensilage – förändras hästens ätbeteende?

I den här studien har hästars ätbeteende på hö- och ensilagefoderstater undersökts med hjälp av fem travhästar i tävlingskondition. De fodrades med enbart hö och ensilage (kompletterat med mineraler och salt). Höet och ensilaget kom från samma vall och skördades samma dag men torkades till olika torrsubstanshalter (ts): hö 82 % ts och ensilage 45 % ts. Hästarna vandes in på båda foderstaterna och utfodrades i 3 veckor med hö och ensilage vardera. Under både perioden med hö och med ensilage gavs hästarna vid ett tillfälle 0,5 kg ts av det foder de stod på i den perioden. Antalet tuggningar per minut och den totala tiden det tog att äta upp 0,5 kg ts mättes. Samma mätningar utfördes av samma person på samma häst på båda foderstaterna och alla mätningar genomfördes samma tid på dygnet. Även ett preferenstest mellan...

Read More

Minskade tarmrörelser vid installning efter betesgång

Posted by on Aug 16, 2016 in Beteende, Hälsa, Vallfoder, Vätskebalans | Kommentarer inaktiverade för Minskade tarmrörelser vid installning efter betesgång

Hur hästar hålls har visat sig spela roll för hästars hälsa, uppstallade hästar har till exempel en ökad risk för kolik. Här sammanfattas två studier som undersöker orsakerna till detta. Hästars tarmkontraktioner har mätts när de gick på bete (och inte gjorde något arbete) och när hästarna stallades in från betet och gjorde lätt arbete varje dag. På bete kan hästar röra sig fritt dygnet runt, äta många av dygnets timmar och bete innehåller vanligtvis betydligt mer vatten än annat foder. Även kraftfoder innebär en ökad risk för kolik. När hästarna hade stallats in och fått en två-veckors anpassningsperiod till att stå på box och göra lätt arbete varje dag mättes deras tarmkontraktioner med ultraljud och jämfördes med mätningar från betesperioden. Kontraktionerna mättes på tre områden längs grovtarmen där problem brukar uppstå. Uppstallningen innebar färre tarmkontrationer än när hästarna...

Read More