Pages Navigation Menu

Ge rätt grovfoder till rätt häst

Ge rätt grovfoder till rätt häst

Grovfoder och grovfoder är inte samma sak. Hur bra hästen kan smälta grovfodret beror på grovfodrets fiberandel, dess cellväggsinnehåll. Cellväggen består av cellulosafibrer, hemicellulosa, pektiner och cellväggsprotein. Cellväggen kan vara mer eller mindre lignifierad och ju senare i utvecklingsstadiet en växt är desto mer lignifierad är cellväggen och växtens smältbarhet minskar. När smältbarheten minskar, minskar också fodrets näringsvärde.

Ska de här två hästarna ha samma grovfoder?

Tabell 1 visar resultat från en isländsk smältbarhetsstudie där fyra näraliggande vallar, som såtts in och gödslats lika, skördats vid fyra olika utvecklingsstadier. Resultaten visar hur smältbarheten för torrsubstans (ts), fiberfraktionerna NDF och ADF och råprotein i hösilage minskar ju senare fodret är skördat. Det innebär att hösilagens näringsvärde också minskar; innehållet av omsättbar energi och smältbart råprotein blir lägre.

För att återgå till våra två hästar, så är det klart att de inte har samma energibehov. Den högpresterande atleten har ett högt energibehov och behöver ett grovfoder med hög energidensitet. Den lilla ponnyn som i det här fallet inte utför något hårt arbete har ett mycket lägre energibehov. Förutom att tillgodose hästarnas näringsbehov måste vi även ta hänsyn till hästens behov av sysselsättning och hästens tarmhälsa. Den absoluta minimigivan för stråfoder är 1,5 kg ts/100 kg kroppsvikt och dag, om man måste begränsa strå/vallfodergivan är 2,0 – 2,5 kg ts/100 kg kroppsvikt och dag lämpligt, men fri tillgång på vallfoder av lämplig kvalitet fungerar bra för många hästar.

Fodrar vi vår högpresterande atlet med ett tidigt skördat grovfoder kan det täcka hela eller största delen av energibehovet och proteinbehovet. Då behöver den inget eller bara lite komplettering vilket är bra för tarmhälsan och prestationen, och mycket grovfoder och inget/lite kraftfoder har stor betydelse för hästens mentala hälsa och förebyggande av beteendestörningar.

Men den lilla ponnyn behöver ett grovfoder med lägre energidensitet, dvs. senare skörd. Ett tidigt skördat grovfoder täcker snabbt det dagliga energibehovet och det blir svårt att nå upp till tillräckligt många kg ts per dag. Det innebär mindre sysselsättning och risk för beteendestörningar. Därför passar ett senare skördat grovfoder bättre till de hästar som utför lätt arbete, eller inget arbete alls, och har ett lägre energibehov.

Att komplettera grovfoder med grovfoder kan vara användbart i stallar där man har hästar med olika energi- och proteinbehov eller till exempel när man vill öka grovfodergivan men hålla nere energiintaget. Läs mer här om hur man gör.

Sara Muhonen, AgrD

Källor:

Ragnarsson S & Lindberg JE 2008. Nutritional value of timothy haylage in Icelandic horses. Livestock Science 113, 202-208.

Jansson A, Lindberg JE, Rundgren M, Müller C, Connysson M, Kjellberg L & Lundberg M. 2011. Utfodringsrekommendationer för häst. Inst. för Husdjurens Utfodring och Vård, SLU.