Pages Navigation Menu

Hästar är fantastiska grovtarmsjäsare

Hästar är fantastiska grovtarmsjäsare

I den här studien har olika grovfoderintag med hästar i vila jämförts. Åtta vuxna islandshästar användes i den här studien och alla hästar testades på foderintag av hösilage för underhållsbehovet och foderintag av hösilage för underhållsbehovet × 1,5. Grovfodret var ett tidigt skördat gräshösilage.

Resultaten visar hur smältbarheten för torrsubstans (ts), fiberfraktionerna NDF och ADF minskar något vid den högre fodergivan, underhåll × 1,5 (Figur 1). Skillnaderna var 3,3 % för ts, 6,5 % för fiberfraktionen NDF och 6,5 % för fiberfraktionen ADF. Det skedde ingen signifikant minskning i smältbarhet för råprotein.

En skillnad på 3,3 % i smältbarhet av ts är liten, jämför till exempel med skillnaden i smältbarhet av ts som var 26 % mellan en tidig och en sen skörd, och den största skillnaden i smältbarhet av råprotein var 45 % mellan olika skördedatum. Jämförelsen mellan hö och ensilage skördat samma dag från samma vall resulterade i 2 % skillnad i smältbarhet av ts. Den enskilda faktor som har absolut störst inverkan på grovfodrets smältbarhet är skördedatumet, dvs. gräsets utvecklingsstadium.

Text 34.1 figur 1 sve

Men de små skillnader i smältbarhet som vi kan se i den här studien beror på foderintaget, hur mycket foder hästarna åt per dygn. Att smältbarheten minskar när foderintaget ökar beror på att passagehastigheten ökar, dvs. fodret passerar fortare genom magtarmkanalen och då hinner inte fodret bearbetas lika mycket. Eftersom det var smältbarheten av fiberfraktionerna som minskade mest, 6,5 %, tyder detta på att det var de fibernedbrytande bakterierna i blind- och tjocktarm som fick mindre tid att kolonisera och bryta ned grovfodrets fiberfraktioner.

Dessa resultat är inget man behöver ta med när man beräknar sin foderstat, utan man utgår som vanligt från hästens behov och grovfoderanalysen. Lika viktigt som hästens näringsmässiga behov är hästens behov av långa ättider.

Men dessa resultat visar vilken fantastisk grovtarmsjäsare hästen är! Hästdjur kan öka passagehastigheten genom mag-tarmkanalen och på det sättet överleva på fattigare beten. Genom att öka passagehastigheten kan de äta mycket mera och kompensera för det lägre energiinnehållet. Det kan däremot inte idisslare, deras våmmar blir fulla och de svälter.

Bara för att hästar har den här förmågan behöver man inte ge dem grovfoder med lågt näringsinnehåll. Studier av frilevande hästar har visat att när tillgången på bete är stor betar hästar mera selektivt; de väljer gräs med högre näringsinnehåll. När det är mindre gott om bete betar de mera urskiljningslöst. Att hästar kan sortera ut det näringsrikaste har även visats i en studie med travhästar i träning. Både fodergivan och foderresterna som hästarna lämnade analyserades för sitt energiinnehåll; det som hästarna lämnat hade ett lägre energiinnehåll än det som hästarna fått. Detta visar att hästarna lyckades ur en giva gräshösilage sortera ut det energirikaste och lämna det energifattigaste.

När man ska välja grovfoder till sin häst är det bästa att utgå från hästens energi- och proteinbehov och det mentala behovet av långa ättider och matcha detta med ett grovfoder som kan fylla hela eller största delen av hästens foderstat.

Sara Muhonen, AgrD

Källor:
Duncan P. 1992. Horses and grasses: the nutritional ecology of equids and their impact on the camargue. Springer-Verlag.

Jansson A & Lindberg JE. 2012. A forage-only diet alters the metabolic response of horses in training. Animal 6:12, 1939-1946.

Ragnarsson S & Lindberg JE. 2010. Impact of feeding level on digestibility of a haylage-only diet in Icelandic horses. Journal of Animal Physiology and Animal Nutrition 94, 623-627.

Share on FacebookTweet about this on TwitterEmail this to someoneShare on Google+Share on LinkedIn