Pages Navigation Menu

Skillnader mellan stärkelse och socker

Skillnader mellan stärkelse och socker

Stärkelse är kolhydrater som finns i höga koncentrationer i spannmål, dvs. havre, korn, vete och råg. I tunntarmen bryts stärkelse snabbt ner till glukos och tas upp i blodet. När hästar äter stärkelserika kraftfoder riskerar ej nedbruten stärkelse att nå grovtarmen och då bildar mikrofloran mjölksyra som är en stark syra som kan försura tarmmiljön, läs mer om detta här. Socker är lättlösliga kolhydrater och finns bland annat i gräs och då är de vanligaste sockerarterna glukos, fruktos, sukros och fruktaner.

Tabell 1 visar exempel på mängder av stärkelse och socker i spannmål från tabellvärden och i tre olika gräsvallar och en lusernvall som har använts i utfodringsförsök med hästar. Koncentrationen av stärkelse i spannmål är mycket högre än koncentrationen av socker i gräs. Värt att påpeka är också att hästen äter kraftfoder mycket snabbare än den äter grovfoder.

Text 83.1 tabell 1 sve

Tarmstudier på häst har visat att när hästar äter spannmålsbaserade kraftfoder kan pH sjunka kraftigt i blind- och tjocktarm, vilket ger en surare miljö. Ett mål med två kg pelleterat korn gav pH-värden ner mot 6,4 i blindtarmen. Ett spannmålsbaserat pelleterat kraftfoder som gavs 1,08 kg/100 kg kroppsvikt och dag gav pH-värden ner till 6,2 i blind- och tjocktarm. Men även lägre pH-värden ner till 5,9 har uppmätts vid stora kraftfodergivor. Men när hästar fodrats med bara tidigt skördat gräs (gräsvall 1, > 1 kg ts/100 kg kroppsvikt och dag) har pH i tjocktarmen varierat mellan 6,7 – 6,9 och koncentrationen av mjölksyra i tarmen var under detektionsgränsen. Alltså, tidigt skördat gräs med högt sockerinnehåll innebär ingen försurning eller försämring av tarmmiljön, tvärtom! Däremot påverkar både stärkelse och socker insulinnivåerna i blodet vilket har betydelse för hästar med insulinresistens. Läs mer om det här!

Sammanfattningsvis har socker från grovfoder och stärkelse från kraftfoder inte samma påverkan på miljön i tarmen. Stärkelserika kraftfoder ger en försämrad tarmmiljö efter utfodring vilket sockerrikt gräs inte gör.

Sara Muhonen, AgrD

Källor:
de Fombelle A, Varloud M, Goachet AG, Jacotot E, Philippeau C, Drogoul C & Julliand V. 2003. Characterization of the microbial and biochemical profile of the different segments of the digestive tract in horses given two distinct diets. Animal Science 77, 293-304.

Goodson J, Tyznik WJ, Cline JH & Dehority BA. 1988. Effects of an abrubt diet change from hay to concentrate on microbial numbers and physical environment in the cecum of the pony. Applied and Environmental Microbiology 54, 1946-1950.

Jansson A, Lindberg JE, Rundgren M, Müller C, Connysson M, Kjellberg L & Lundberg M. 2011. Utfodringsrekommendationer för häst. Inst. för Husdjurens Utfodring och Vård, SLU.

McDonald P, Edwards RA, Greenhalgh JFD & Morgan CA. 2002. Animal Nutrition 6th ed. Ashford Colour Press Ltd., Gosport, UK.

Muhonen S. 2008. Metabolism and hindgut ecosystem in forage fed sedentary and athletic horses. Doktorsavhandling. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae 2008:68.

Muhonen S, Julliand V, Lindberg JE, Bertilsson J & Jansson A. 2009. Effect on the equine colon ecosystem of grass silage and haylage diets after an abrupt change from hay. Journal of Animal Science 87, 2291-2298.

Nesset JA & Austbø D. 2010. Using faecal pH to predict gut health in horses. In: The impact of nutrition on the health and welfare of horses, EAAP publication No. 128, pp. 123-127.

Share on FacebookTweet about this on TwitterEmail this to someoneShare on Google+Share on LinkedIn