Pages Navigation Menu

Stärkelserika kraftfoder försämrar grovtarmens miljö

Stärkelserika kraftfoder försämrar grovtarmens miljö

Hästen är en enkelmagad herbivor, en grovtarmsjäsare, och den är beroende av att den fibernedbrytande mikrofloran i blind- och tjocktarm fermenterar fibrer till kortkedjiga fettsyror. Därför är det viktigt att miljön i blind- och tjocktarm, som tillsammans kallas grovtarm, är rätt och det kan man undersöka genom att mäta pH-värdet. pH är ett mått på surhet och ju lägre pH desto surare miljö.

När mikrofloran bryter ner fibrer och bildar kortkedjiga fettsyror som ättiksyra, propionsyra och smörsyra sjunker pH litegrann. Syror sänker pH-värdet och ju starkare syra desto lägre pH. När hästar äter stärkelserika (spannmålsbaserade) kraftfoder riskerar ej nedbruten stärkelse att nå grovtarmen och då bildar mikrofloran mjölksyra som är en stark syra som kan försura tarmmiljön. Därför finns en rekommendation om att hästar inte bör äta mer än 1,5 gram stärkelse per kg kroppsvikt och måltid (max 5 g stärkelse per kg kroppsvikt och dag). Men även mycket små stärkelseintag har visats ge påverkan på mikrofloran och tarmmiljön.

I den här studien testades fyra kallblodiga travhästar på fyra olika foderstater: A) 14,5 kg timotejhö, B) 6 kg timotejhö och 3,8 kg pelleterat korn, C) 6 kg timotejhö och 4,3 kg helhavre, D) 7,5 kg timotejhö, 2,2 kg pelleterad betfor (uppblött med 6 L vatten) och 0,4 kg solrosolja. Morgonmålet bestod av: A) 4,5 kg hö motsvarande 0,3 g stärkelse/kg kroppsvikt, B) 2 kg hö och 2 kg korn motsvarande 2,2 g stärkelse/kg kroppsvikt, C) 2 kg hö och 2 kg havre motsvarande 1,7 g stärkelse/kg kroppsvikt, D) 2,5 kg hö, 0,8 kg betfor och 0,2 kg olja motsvarande 0,2 g stärkelse/kg kroppsvikt. Efter morgonmålet mättes pH i blindtarmen varje minut i nio timmar. Träckprov togs från rektum för pH-mätning 0, 150, 300 och 450 minuter efter morgonmålet.

pH-mätningarna i blindtarmen efter utfodring visade olika mönster för de olika foderstaterna. När hästarna utfodrades med bara grovfoder (A) uppmättes endast små variationer i pH mellan 6,8 och 6,9. För de stärkelserika foderstaterna med korn (B) och havre (C) började pH i blindtarmen minska 60-120 minuter efter utfodring och nådde min-värden på 6,42 och 6,49, respektive, vilket är en potentiellt skadlig miljö för den fibernedbrytande mikrofloran. På kornfoderstaten var pH dessutom lägre under en längre period. När hästarna fodrades med betfor och olja (D) varierade pH mellan 6,6 och 6,8 utan någon tydlig minskning. pH-mätningarna i träcken visade inga skillnader mellan foderstaterna och heller inga skillnader vid de olika tidpunkterna efter utfodring. Träck-pH reflekterade inte de förändringar i pH som uppmättes i blindtarmen och därför är träck-pH inte ett bra mått på tarmhälsa.

Sammanfattningsvis innebar stärkelserika (spannmålsbaserade) kraftfoder en försämrad tarmmiljö efter utfodring. Bara grovfoder, betfor och olja visade inte någon tydlig minskning i pH. Mätningar av pH i träcken reflekterade inte de förändringar som observerades i blindtarmen.

Sara Muhonen, AgrD

Källor:
Nesset JA & Austbø D. 2010. Using faecal pH to predict gut health in horses. In: The impact of nutrition on the health and welfare of horses, EAAP publication No. 128, pp. 123-127.

Jansson A, Lindberg JE, Rundgren M, Müller C, Connysson M, Kjellberg L & Lundberg M. 2011. Utfodringsrekommendationer för häst. Inst. för Husdjurens Utfodring och Vård, SLU.