Pages Navigation Menu

Enbart grovfoder positivt för hästens prestation

Enbart grovfoder positivt för hästens prestation

I en svensk studie har påverkan på kroppsvikt och arbetsförmåga hos travhästar i träning undersökts vid utfodring med en foderstat bestående av endast grovfoder jämfört med en foderstat med 50:50 grovfoder:kraftfoder. Grovfoderfoderstaten bestod av tidigt skördat energirikt hösilage medans grovfoder:kraftfoderfoderstaten bestod av sent skördat hösilage från samma vall. Kraftfodret bestod till största delen av havre och sojamjöl och båda foderstaterna kompletterades med mineraler och salt. De två foderstaterna, bara energirikt grovfoder och grovfoder:kraftfoder, gav samma dagliga energi- och proteinintag.

Tre hästar började på foderstaten med bara grovfoder och tre på grovfoder:kraftfoder och sen bytte de så att alla hästarna testades på båda foderstaterna. Båda foderstaterna utfodrades i perioder om 29 dagar och i slutet av varje period genomfördes arbetstester på rullmatta. De standardiserade arbetstesten på rullmatta bestod av först en uppvärmningsfas och sedan en andra fas med stegvis ökad hastighet i uppförslut tills hästarna nådde eller överskred en hjärtfrekvens på 200 slag/minut.

Det var ingen skillnad i kroppsvikt beroende av vilken foderstat hästarna stod på före och efter arbetstestet (Tabell 1). I den här studien blev hästarna alltså inte tyngre av mycket grovfoder. Det kan bero på att det här grovfodret var tidigt skördat vilket innebär ett högt energiinnehåll, mera lättfermenterade fibrer och mindre svårfermenterade fibrer dvs. mindre bulk. På grovfoderstaten hade hästarna en lägre koncentration av totala plasmaproteiner (TPP) (Tabell 1) vilket tyder på en större plasmavolym; det innebär att den högre vattenhållande kapaciteten hos grovfodret har fungerat som en vätskereservoar i grovtarmen så att hästarna var bättre ”vätskade” på grovfoderfoderstaten.

Text 33.1 tabell 1 sve

Rektaltemperatur, hjärt- och andningsfrekvens skiljde sig inte under arbetstesten beroende av vilken foderstat hästarna stod på (Tabell 1). Men det var en tendens till signifikant högre VLa4 när hästarna åt bara energirikt grovfoder jämfört med grovfoder:kraftfoder (Tabell 1). Detta innebär att på grovfoderfoderstaten kom hästarna upp i en högre hastighet innan de nådde mjölksyratröskeln (4 mmol/l) än på grovfoder:kraftfoderfoderstaten. Detta beror troligtvis på en förändring i energiutnyttjande med ett högre utnyttjande av kortkedjiga fettsyror på grovfoderfoderstaten och därmed en förbättrad aerobisk energimetabolism under arbete. Hästarna kunde öka hastigheten ett snäpp till innan de behövde gå över från aerobiskt arbete till anaerobiskt arbete. Koncentrationen av mjölksyra i plasma var också signifikant lägre efter arbete och blod-pH högre under arbete när hästarna åt bara grovfoder jämfört med grovfoder:kraftfoder (Tabell 1).

En annan effekt av grovfoderfoderstaten var en högre koncentration av bikarbonat i plasman (Tabell 1). Detta kan bero på att gräs innehåller anjoner som äppelsyra, akonitsyra och citronsyra i form av kalium-, kalcium- och magnesiumsalter. När anjonerna oxideras avlägsnas vätejoner och bikarbonatjoner ackumuleras. Bikarbonat har en alkalisk effekt och höjer pH i kroppsvätskor, dvs. gör hästen mera basisk.

Koncentrationen av glykogen i muskel (gluteus medius) var lägre före och efter arbete när hästarna åt bara grovfoder jämfört med grovfoder:kraftfoder (Tabell 1). Detta kan bero på att intaget av socker var lägre på grovfoderfoderstaten (lättillgängliga kolhydrater ~ 860 g/dag) jämfört med grovfoder:kraftfoderfoderstaten (stärkelse 3100 g/dag). Det kan ha påverkat produktionen av muskelglykogen.

De som dagligen jobbade med hästarna uppfattade dem som mera aggressiva när de stod på grovfoder:kraftfoderfoderstaten. Speciellt på eftermiddagarna då de skulle in från hagen och foder väntade i boxarna.

Sammanfattningsvis, resultaten från den här studien visar att en foderstat bestående av enbart tidigt skördat energirikt grovfoder jämfört med en mera traditionell grovfoder:kraftfoderfoderstat inte påverkar kroppsvikten men ger ett annorlunda metaboliskt arbetssvar som innebär en förbättrad aerobisk energimetabolism. Ett lägre TPP och högre plasmabikarbonat på grovfoderfoderstaten visade på positiva effekter även på vätske- och syra-basbalans. Lägre koncentration av muskelglykogen på grovfoderfoderstaten skulle dock kunna innebära en begränsning men en annan studie visar att ett högt råproteinintag från grovfoder ger lika höga muskelglykogennivåer. Även ett längre projekt med unga travhästar som tävlar visar på höga muskelglykogennivåer på bara grovfoder.

Sara Muhonen, AgrD

Källa:
Jansson A & Lindberg JE. 2012. A forage-only diet alters the metabolic response of horses in training. Animal 6, 1939-1946.