Pages Navigation Menu

Hästars vätskebalans

Hästars vätskebalans

Vätska förloras ständigt från kroppen via urin och träck, men även via avdunstning (evaporation) från kroppen och andningsvägarna. Det är livsviktigt att upprätthålla kroppens vatteninnehåll då vatten deltar i så gott som alla livsnödvändiga processer i kroppen. Vid vätskeförluster ökar salthalten i blodet och det leder till att vätskeförluster via urinen minskas och törst stimuleras. Vid ett överskott av vätska i kroppen minskar salthalten i blodet och utsöndringen av vätska via urinen ökas.

Ett sätt att undersöka hästens vätskebalans är att mäta hästens vattenintag och vattenutsöndring. Det vill säga hur mycket hästen dricker plus hur mycket vatten den får i sig via fodret och hur mycket vatten den förlorar via träck och urin. Genom att sedan ta hästens totala vattenintag (druckit + via fodret) – hästens totala vattenutsöndring (via urin + via träck) får man ett beräknat värde för hästens evaporation (avdunstning via hud och andningsvägar).

Ett annat sätt att utvärdera hästens vätskebalans är att mäta hästens plasmavolym. Att mäta hästens plasmavolym är lättare sagt än gjort och därför använder man sig ofta av indirekta metoder. Ett sätt att indirekt utvärdera hästens plasmavolym är att analysera plasmans koncentration av proteiner, TPP (totala plasmaproteiner). En hög koncentration av TPP visar på en lägre plasmavolym och en låg koncentration av TPP innebär en större plasmavolym.

Hästens grovtarm fungerar som en vätskereservoar och detta är möjligt genom att fibrer binder vatten till sig. Fibrer, och helst lättlösliga fibrer, har en hög vattenhållande kapacitet och en foderstat med mycket grovfoder ger mycket fibrer och därmed även en större vattenreservoar än en foderstat med lite grovfoder och mycket kraftfoder. Tarminnehållets torrsubstanshalt (ts-halt) påverkas också av vilket foder hästen äter. Vid höga kraftfodergivor har ts-halter på upp till 9,9 % i blindtarm och 15,9 % i tjocktarm uppmätts. På en foderstat bestående av enbart grovfoder har så låga ts-halter som ner till 4,5 % i blindtarm och 4 % i tjocktarm uppmätts. När hästar inte kan upprätthålla normal vätskebalans tas vätska från grovtarmen för att kompensera och skydda kroppens vätskevolym och då kan risken för förstoppning och kolik öka.

Hästens vätskebalans är även viktig att ha i åtanke när den ska arbeta och prestera och här kan ni läsa mer om skillnader i hästens vätskebalans när den äter hö och ensilage, hur enbart grovfoder är positivt för vätskebalansen, grovfodrets råproteininnehåll och hästens kväveomsättning och vätskeintag och grovfoderintagets betydelse för hästens prestation. Här kan ni läsa mer om hästars vattenintag och att hästens grovtarm är en vätskereservoar.

Sara Muhonen, AgrD

Källor:
Connysson M, Essén-Gustavsson B, Lindberg JE & Jansson A 2010 Effects of feed deprivation on standardbred horses fed a forage-only diet and a 50:50 forage-oats diet. Equine Veterinary Journal (Suppl. 38), 335-340.

Meyer H & Coenen M 1989 Influence of exercise on the water and electrolyte content of the alimentary tract. In: Proceedings of the 11th Equine Nutrition and Physiology Symposium, Oklahoma State University, US, pp. 3-7.

Meyer H 1987 Nutrition of the equine athlete. In: Equine Exercise Physiology 2 (Eds. Gillespie JR, Robinson, NE) Davis, CA: ICEEP publications, pp. 644-673.

Muhonen S, Julliand V, Lindberg JE, Bertilsson J & Jansson A 2009 Effect of the equine colon ecosystem of grass silage and haylage diets after an abrupt change from hay. Journal of Animal Science 87, 2291-2298.

Nyman S 2001 Water intake and fluid regulation in the horse. Doktorsavhandling. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae 2001:98.