Pages Navigation Menu

Grovfodrets råproteininnehåll och hästens kväveomsättning och vätskeintag

Grovfodrets råproteininnehåll och hästens kväveomsättning och vätskeintag

Tidigt skördat vallfoder har ett högt energiinnehåll men även ofta ett högt råproteininnehåll, vilket kan resultera i ett överskott av protein i foderstaten. I den här studien har påverkan på kväveomsättning och vätskeintag hos travhästar i träning undersökts vid utfodring av två tidigt skördade gräsensilage med högt energiinnehåll (>11 MJ/kg ts). Det ena grovfodret hade ett högt råproteininnehåll (17 % = 128 g smältbart rp/kg ts) som resulterade i ett överskottsintag av protein och det andra tillgodosåg ett rekommenderat intag av råprotein (13 % = 91 g smältbart rp/kg ts).

Proteiner är uppbyggda av aminosyror som innehåller grundämnet kväve, ett överskott av kväve kan inte lagras i kroppen utan måste utsöndras. Högproteinfoderstaten innebar ett råproteinintag motsvarande 160 % av behovet och resulterade i en större kväveutsöndring via urin och träck (Tabell 1). Även koncentrationen av urea i blodplasman var högre när hästarna åt högproteinensilaget vilket tyder på ett ökat upptag av kväve och en ökad kväveomsättning. När hästarna åt högproteinfoderstaten hade de ett högre vattenintag och urinerade mera (Tabell 1) vilket antyder en påverkan på vätskebalansen som beror av en högre värmeproduktion. Dvs. när kroppen gör sig av med överskottskväve bildas värme och för att bli av med överskottsvärme ökar kroppens evaporation (avdunstning av vatten från huden) och då behöver vattenintaget ökas.

text-7-1-tabell-1-sve

Den ökade kväveutsöndringen och lägre pH i träcken när hästarna åt högproteinfoderstaten tyder på en ökad grovtarmsfermentation, dvs. en högre aktivitet hos tarmfloran. Även träck-ts var lägre på högproteinfoderstaten, vilket kan bero på flera faktorer som att en ökad mängd kväve i grovtarmen kan påverka flöden av vätska till och från tarmen och det totala vattenintaget är korrelerat till träckens ts-halt.

I den här studien genomfördes även abrupta foderbyten mellan högproteinensilaget och det rekommenderade. Redan 15-18 timmar efter det abrupta bytet till högproteinfoderstaten var urin-pH signifikant lägre och efter 36-48 timmar var kväveutsöndringen via träck högre. Detta tyder på att hästar snabbt börjar göra sig av med överskottskväve. Efter det abrupta bytet från högproteinensilaget till ensilaget som gav ett rekommenderat råproteinintag var det först dag 3 som vattenintaget minskade vilket tyder på en 2-dagars ”washout”-period från överskottsintaget av råprotein.

Sammanfattningsvis, ett överskottsintag av råprotein motsvarande 160 % av behovet hanterade hästarna genom att inom första dygnet börja utsöndra överskottskvävet via urin och träck. Detta innebar ett högre vattenintag och urinutsöndring. Men vad innebär det för hästarnas arbetsförmåga? I den här studien genomfördes även arbetstest på rullmatta och rundbana. Några effekter på hästarnas prestation och återhämtning under och efter arbetstest kunde inte uppmätas och ni kan läsa om det här.

Sara Muhonen, AgrD

Källa:
Connysson M, Muhonen S, Lindberg JE, Essén-Gustavsson B, Nyman G, Nostell K & Jansson A. 2006. Effects on exercise response, fluid and acid-base balance of protein intake from forage-only diets in Standardbred horses. Equine Veterinary Journal (Suppl. 36), 648-653.