Pages Navigation Menu

Grovfodrets råproteininnehåll och tjocktarmens miljö

Grovfodrets råproteininnehåll och tjocktarmens miljö

Tidigt skördat vallfoder har ett högt energiinnehåll men även ofta ett högt råproteininnehåll, vilket kan resultera i ett överskott av protein i foderstaten. I den här studien har påverkan på tjocktarmens ekosystem hos underhållsutfodrade hästar undersökts vid utfodring av två ensilage, ett med högt råproteininnehåll (17 % = 128 g smältbart rp/kg ts) som resulterade i ett överskottsintag av protein och ett som tillgodosåg ett rekommenderat intag av råprotein (13 % = 91 g smältbart rp/kg ts).

Det var ingen skillnad i tjocktarmens bakterieflora eller tarminnehållets och träckens torrsubstanshalt (ts) efter 3 veckors anpassning till ensilaget med högt råproteininnehåll och ensilaget med det rekommenderade proteininnehållet. Tjocktarminnehållets koncentration av kortkedjiga fettsyror var högre när hästarna åt högproteinensilaget än det rekommenderade (Tabell 1). Tarminnehållets pH-värde var också något lägre på högproteinfoderstaten vilket kan bero av den högre koncentrationen av kortkedjiga fettsyror. I jämförelse med andra studier när kraftfoder med lättsmälta kolhydrater introducerats var pH-värdet fortfarande högt på båda foderstaterna.

text-6-1-tabell-1-sve
 

De två foderstaterna innebar ingen skillnad i mängden kväve, ammoniak eller urea i tarmvätskan, vilket tyder på att absorptionen av det högre råproteinintaget skett tidigare i magtarmkanalen. Hästarnas vattenintag och blodplasmans ureakoncentration tenderade att vara högre när hästarna åt högproteinensilaget än det rekommenderade. Detta tyder också på att det skett ett ökat upptag av kväve och att kväveomsättningen var högre på högproteinfoderstaten.

Även abrupta foderbyten mellan ensilagen genomfördes och gav inga eller små förändringar i tjocktarmens ekosystem det första dygnet. Koncentrationen av totala anaeroba bakterier och laktobaciller var något högre 24 timmar efter att hästarna bytt till högproteinensilaget. Men det var ingen skillnad i pH och ts i tjocktarm och träck mellan foderstaterna första dygnet efter de abrupta foderbytena. Även tjocktarminnehållets koncentration av kortkedjiga fettsyror och mjölksyra var lika mellan foderstaterna första dygnet.

Resultaten visar att när hästar på underhållsutfodring får ett överskott av grovfoderprotein ger detta inga större förändringar i tjocktarmens bakterieflora och dess aktivitet. Även ett snabbt foderbyte mellan två grovfoder med olika råproteininnehåll verkar inte alls vara förknippat med samma risk för grovtarmsstörningar som vid ett byte till en stor kraftfodergiva med lättsmälta kolhydrater.

Sara Muhonen, AgrD

Källa:
Muhonen S, Connysson M, Lindberg JE, Julliand V, Bertilsson J & Jansson A. 2008. Effects of crude protein intake from grass silage-only diets on the equine colon ecosystem after an abrupt feed change. Journal of Animal Science 86, 3465-3472.

Protein är uppbyggt av aminosyror

En aminosyra är en kemisk förening som har minst en aminogrupp (NH2) och en karboxylgrupp (COOH). Aminosyror är byggstenarna i djur och växter och när de sitter ihop många i en kedja efter varandra kallas de för proteiner. Tarmens bakterieflora metaboliserar många olika kväveföreningar, bland annat aminosyror, från både dieten, döda tarmceller och döda tarmbakterier vilket resulterar i att ammoniak och kortkedjiga fettsyror bildas. Ammoniak återanvänds till stor del av tarmbakterierna men när koncentrationen av ammoniak i tarmen ökar absorberas den genom tarmväggen till blodet och transporteras till levern. I levern omvandlas ammoniak till urea som till största delen utsöndras via urinen. Men urea kan också recirkulera till tarmen där den tas omhand av tarmfloran som omvandlar den till mikrobiellt protein eller ammoniak.