Pages Navigation Menu

Rätt grovfoder till växande föl

Rätt grovfoder till växande föl

I en mindre studie med 8 avvanda fölungar, 4 hingstföl och 4 stoföl, av rasen varmblodig travhäst undersöktes fölens tillväxt vid utfodring med bara näringsrikt grovfoder och grovfoder med lägre näringsinnehåll kompletterat med kraftfoder (38 % kraftfoder av totalfoderstaten). Båda foderstaterna kompletterades med mineraler. Båda foderstaterna uppfyllde det önskade näringsinnehållet.

Fölen var 161-244 dagar gamla och var efter fem olika hingstar, de delades in i två grupper med två ston och två hingstar i varje grupp. Den ena gruppen började med grovfoderfoderstaten för att efter 27 dagar byta till kraftfoderfoderstaten i ytterligare 27 dagar. Den andra gruppen började med kraftfoderfoderstaten för att sen byta till grovfoderfoderstaten. Av de 27 dagarna var de första 7 en övergångsperiod då fölen successivt bytte foderstat. Tabell 1 visar de två grovfodrens torrsubstanshalter (ts-halter) och näringsinnehåll. Kraftfodret bestod av havre och sojamjöl.

Text 30.1 tabell 1 sve

Grovfoderfoderstaten resulterade i en signifikant högre kroppsvikt från dag 7. Medelvikten under hela studien för de avvanda fölen var 266 kg på grovfoderfoderstaten och 260 kg på kraftfoderfoderstaten. Det föl som åt mest grovfoder hade ett procentuellt grovfoderintag (ts) på 2,5 % av kroppsvikten.

Grovfoderfoderstaten innebar en signifikant högre kroppsvikt dag 27, se tabell 2. Även den totala viktsförändringen, viktökning per dag och tillväxt/kroppsvikt var signifikant högre på grovfoderfoderstaten än kraftfoderfoderstaten (Tabell 2). Men om man utesluter de första 7 dagarna var det inga signifikanta skillnader mellan foderstaterna, vilket visar att den största viktsförändringen skedde under den första veckan.

Text 30.1 tabell 2 sve

Det var inga signifikanta skillnader i mankhöjd, bukomfång, karpus-golv (ovankant ärtbenet till golvet) och kotomfång mellan foderstaterna. Men rygghöjden (lodrätt från sista revbenet) var signifikant högre på grovfoderfoderstaten (139 cm) än på kraftfoderfoderstaten (138 cm). Dock var det väldigt svårt att mäta ryggmåttet då höjden varierade med hur hästen höll huvudet och därför ansågs inte detta mått vara tillförlitligt.

De avvanda fölens tillväxt var lika bra på de två foderstaterna vilket var förväntat då de teoretiskt sett innehöll samma mängd energi, protein och lysin. Genom att utfodra växande föl med grovfoder med högre näringsinnehåll kan kraftfoder undvikas vilket ger längre ättider och minskad risk för beteendestörningar. Att fodra mycket grovfoder och inget kraftfoder minskar även risken för foderrelaterade sjukdomar som kolik och magsår.

Sara Muhonen, AgrD

Källa:
Forsmark P. 2006. Fodersammansättningens betydelse för tillväxt hos häst. Examensarbete 223, Institutionen för Husdjurens Utfodring och Vård, SLU, Uppsala.