Pages Navigation Menu

Fibrer och tarmens miljö

Fibrer och tarmens miljö

I den här studien har effekter på ekosystemet i grovtarmen studerats när hästar utfodrats med tidigt skördat gräshösilage, lusernhösilage och den mer traditionella foderstaten med sent skördat gräshösilage kompletterat med kraftfoder (<1 g stärkelse/kg kroppsvikt och dag). Gräshösilagen kom från samma vall men skördades med 6 veckors mellanrum, kraftfodret var havre och sojamjöl.

Skördedatumet påverkar innehållet av bland annat omsättbar energi (OE) och fiberfraktionen NDF i grovfodret. I den här studien hade det tidigt skördade gräshösilaget 11,6 MJ OE och 521 g NDF/kg ts och det sent skördade gräshösilaget hade 7,5 MJ OE och 670 g NDF/kg ts. Ju senare i utvecklingsstadiet gräset är desto mer förvedat är det och innehållet av tillgänglig energi minskar och NDF ökar.

De olika foderstaterna innebar ingen skillnad i tarmflorans koncentrationer av totala anaeroba och cellulolytiska bakterier. Koncentrationen av pektinolytiska och xylanolytiska bakterier var lägre när hästarna åt det tidigt skördade gräshösilaget. Vilket kan bero på att pektiner och xylaner är lättsmälta fibrer (ingår i hemicellulosa) som kan ha fermenterats tidigare i tarmkanalen och därför inte längre finns tillgängliga när fodret når grovtarmen. Det var ingen skillnad i stärkelsenedbrytande bakterier men koncentrationen av mjölksyrautnyttjande bakterier var högre när hästarna åt foderstaten med sent skördat gräshösilage och kraftfoder (Tabell 1). Det kan förklaras av att kraftfodret innehöll mer stärkelse som när det fermenteras av tarmbakterierna ger restprodukten mjölksyra.

Text 10.1 tabell sve

Oberoende av vilken av de tre foderstaterna hästarna stod på var koncentrationen av kortkedjiga fettsyror i grovtarmen lika. Men kvoten (ättiksyra + smörsyra) / propionsyra var lägre när hästarna åt foderstaten med sent skördat gräshösilage och kraftfoder än de två andra foderstaterna som bestod av enbart grovfoder. Det beror på att förhållandet mellan hur mycket av dessa syror som bildas påverkas av foderstaten – mycket grovfoder ger en större andel ättiksyra + smörsyra och kraftfoder ger en större andel propionsyra. I den här studien fick hästarna inga stora kraftfodergivor och därför observerades inte heller någon sänkning i tarminnehållets pH vilket kan ske vid stora stärkelserika kraftfodergivor. Det lägre NDF-innehållet i det tidigt skördade gräshösilaget hade inga negativa effekter på tarmmiljön.

Sammanfattningsvis innebar de olika grovfodren små förändringar i tarmfloran men en tydlig effekt av kraftfodret med ökningen i mjölksyrautnyttjande bakterier kunde observeras trots små kraftfodergivor.

Sara Muhonen, AgrD

Källa:
Muhonen S, Wartena FC, Wesker A & Julliand V. 2010. Effect of three different forage-based diets on microbial flora, pH and viscosity of the equine hindgut. In: The impact of nutrition on the health and welfare of horses (Eds. Ellis AD, Longland AC, Coenen M, Miraglia N), EAAP publication No. 128, pp. 196-198. (ISSN 0071-2477)

Vad är fibrer?

Fibrer är ett samlingsnamn för strukturella kolhydrater och tillsammans med lignin bildar de växternas cellväggar. Cellväggar är uppbyggda av cellulosafibrer, hemicellulosa, pektiner och cellväggsprotein. Genom de fibernedbrytande bakterierna och svamparna i hästens tarmflora kan hästen tillgodogöra sig fibrer. Tarmflorans restprodukter är de kortkedjiga fettsyrorna och på en foderstat med mycket eller bara grovfoder utgör de hästens största energikälla. Fibrer kan var olika lättfermenterade, till exempel är pektiner som ingår i hemicellulosa mera lättfermenterade och cellulosa mera svårfermenterat. Ju senare i utvecklingsstadiet en växt är desto mer lignifierad är cellväggen, vilket innebär att växtens smältbarhet minskar. Ju tidigare vallen skördas desto högre smältbarhet har grovfodret.