Pages Navigation Menu

Hö, hösilage, ensilage – vad är skillnaden?

Hö, hösilage, ensilage – vad är skillnaden?

Hö ska såklart vara så torrt som möjligt då det konserveras genom torkning och är i regel inte inplastat. Det finns ingen tydlig definition för att särskilja hösilage och ensilage. Den vanligaste definitionen idag är att hösilage är torrare än ensilage, och en del hösilage är så torra så det blir inplastat hö.

I de utfodringsstudier som presenteras på den här hemsidan kallas grovfoder med torrsubstanshalter (ts) mellan 50-70 % för hösilage och mellan 35-50 % för ensilage. Tabell 1 visar analysvärden för 3 gräsvallar, som använts i utfodringsförsök på hästar, konserverade som hö, hösilage och ensilage. Inom varje vall skördades fodren samma dag; för att kunna se effekter av endast konserveringsmetoden måste de foder som jämförs komma från samma vall och vara skördade vid samma tidpunkt.

Text 14.1 tabell sve

Konserveringsmetoden har inverkan på fodrets kemiska sammansättning. I torrare grovfoder, som hösilage och hö, sker mindre eller ingen mjölksyrafermentering och pH-värdet blir då högre. Vid produktion av inplastat vallfoder beror fermentationsgraden på hur mycket vatten som finns kvar i den ensilerade grödan. Förtorkning fördröjer bakterietillväxten och leder till lägre koncentrationer av mjölksyra och högre pH och sockerhalter. Man kan säga att de mjölksyraproducerande bakterierna i ensilaget ”äter” sockret.

Lägre koncentrationer av kväve och högre koncentrationer av fiberfraktionen NDF i hö jämfört med ensilage som skördats samtidigt har också rapporterats. Det kan bero på större förluster av finare blad vid hanteringen ute på fältet; vid höbärgning förtorkas gräset längre och de finare näringsrikare bladen blir då sprödare och trillar lättare av och blir kvar på marken.

Konserveringsmetoden har en viss inverkan på hästen, effekter har uppmätts på smältbarhet och hästens vätskeintag och vätskebalans men inte på hästens prestation.

Ensileringsprocessen

Ensilageproduktion innebär att grovfoder konserveras genom en ensileringsprocess. Ensileringsprocessen innebär att mjölksyraproducerande bakterier, ofta kallade LAB (Lactic Acid Bacteria), bildar mjölksyra när de bryter ner kolhydrater. Mjölksyran sänker pH-värdet i fodret och målet med ensileringsprocessen är att pH sjunker tillräckligt lågt för att all mikrobiologisk aktivitet ska avstanna och ensilaget är då lagringstabilt så länge det är lufttätt. För att mjölksyrabakterierna ska vara de dominerande i ensileringsprocessen krävs lufttäta förhållanden i de inplastade balarna eller silon.

Sara Muhonen, AgrD

Källor
McDonald P. 1981. The biochemistry of silage. Wiley J and sons, Ltd (eds), Chichester, UK.

Jaakkola S & Huhtanen P. 1993. The effects of forage preservation method and proportion of concentrate on nitrogen digestion and rumen fermentation in cattle. Grass and Forage Science 48, 146-154.

Honig H. 1980. Mechanical and respiration losses during prewilting of grass. In: Proceedings of a Conference on Forage Conservation in the 80’s. Occasional Symposium No 11. British Grassland Society, Berkshire, UK, pp 201.

Muhonen S. 2008. Metabolism and hindgut ecosystem in forage fed sedentary and athletic horses. Doktorsavhandling. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae 2008:68.