Pages Navigation Menu

Hästen är en gräsätare

Hästen är en gräsätare

Hästen är en stor gräsätare, herbivor, och frilevande hästar betar 14-18 timmar av dygnet. Hästen är en grovtarmsjäsare vilket innebär att i sin blind- och tjocktarm har den mikroorganismer (bakterier, protozoer och svampar) som bryter ner fibrer. Mikroorganismernas restprodukter är kortkedjiga fettsyror som hästen tar upp och använder som energi och utan sin omfattande tarmflora skulle hästen inte kunna leva på gräs. När hästens foderstat består av till största delen grovfoder eller bara grovfoder är de kortkedjiga fettsyrorna hästens största energikälla.

Men den mikrobiella floran finns i hela hästens magtarmkanal, strikta anaeroba bakterier har hittats i höga antal i alla delar av digestionskanalen och även i högre antal i magsäcken än in tunntarmen. De fibernedbrytande bakterierna, som cellulolytiska bakterier, finns i höga koncentrationer i grovtarmen och endast låga koncentrationer i magsäcken och tunntarmen, det visar på att det är i grovtarmen som fibrer bryts ner. Hästens foderstat påverkar sammansättningen på mikrofloran och då även vilka typer av kortkedjiga fettsyror som bildas. En foderstat bestående av till största delen grovfoder eller bara grovfoder ger en högre andel ättiksyra och mindre andel propionsyra. Ättiksyra är en svagare syra än propionsyra och sänker därför inte pH lika mycket (pH = mått på surhet). Höga kraftfodergivor med mycket stärkelse ger en hög produktion av propionsyra men även mjölksyra och kan leda till en kraftig pH-sänkning och risken för tarmstörningar och kolik blir stor.

Förutom näringsförsörjning fungerar även hästens grovtarm som en vätskereservoar. Detta är möjligt genom att fibrer binder vatten till sig. Fibrer har en hög vattenhållande kapacitet och med en foderstat bestående av mycket grovfoder får hästen i sig mycket fibrer och får därmed även en större vattenreservoar än på en foderstat med lite grovfoder och mycket kraftfoder. Högpresterande hästar som utför hårt arbete kan förlora stora mängder vätska och en foderstat med mycket grovfoder verkar vara till fördel för hästens vätskebalans.

Eftersom hästen är en gräsätare finns det inget som kan ersätta bra vallfoder då det gäller hästens tarmhälsa och välmående.

Sara Muhonen, AgrD

Källor:
Connysson M, Essén-Gustavsson B, Lindberg JE & Jansson A. 2010. Effects of feed deprivation on standardbred horses fed a forage-only diet and a 50:50 forage-oats diet. Equine Veterinary Journal 42, Supplement 38, 335-340.

De Fombelle A, Varloud M, Goachet AG, Jacotot E, Philippeau C, Drogoul C & Julliand V. 2003. Characterization of the microbial and biochemical profile of the different segments of the digestive tract in horses given two distinct diets. Animal Science 77, 293-304.

Duncan P. 1992. Horses and grasses: the nutritional ecology of equids and their impact on the camargue. Springer-Verlag.

Julliand V, Philippeau C, Goachet AG & Ralston S. 2008. Physiology of intake and digestion in equine animals. In: Nutrition of the exercising horse (Eds. Saastamoinen MT, Martin-Rosset W), EAAP publication No. 125, pp. 53-70. (ISSN 0071-2477)

Meyer H. 1987. Nutrition of the equine athlete. In: Equine Exercise Physiology 2 (Eds. Gillespie JR, Robinson, NE), Davis, CA: ICEEP publications, pp. 644-673.