-
Read MoreNär hästens själv får välja ätställning
I många stall ges hästar grovfoder i hönät som hänger en bit upp på väggen. Det innebär att hästen måste äta med huvudet högre än i sin naturliga ätställning. Fysiologiskt leder detta till att hästen använder andra muskler i nacke och rygg och den högre huvudpositionen kan försvåra den mukociliära reningen dvs. att slem ska kunna rinna ut. Men vilken ätställning föredrar hästen om den får välja själv? I den här pilotstudien användes 10 hästar i åldrarna 7-17 år som sedan tidigare var vana att äta från hönät. I två veckor fick hästarna vänja sig vid att äta sitt grovfoder från golvet nedanför hönätet. Sedan fick hästarna 2 kg grovfoder i hönätet (1,5 m högt, 16 cm2 hål) och 2 kg grovfoder på golvet nedanför hönätet morgon och kväll. Hästarnas ätbeteende observerades och noterades i fyra dagar, en timme morgon och kväll från utfodringens start. Att äta från golvet var alla hästarnas förstahandsval och alla hästarna åt från golvet de första 20 minuterna. Efter ett tag tittade de flesta hästarna upp och såg sig omkring och valde sedan att äta från hönätet några minuter innan de återgick till att äta från golvet i korta perioder. Författarna drar slutsatsen att det kan vara så att hästarna tittar upp mer när de står i en box med till nedre delen täta väggar och detta kan påverka vilken ätställning de väljer, så fler studier behövs för att utreda hästars preferens. Sara Muhonen, AgrD Källa: Webster V & Ellis AD. 2010. Preference of forage feeding position in stabled horses: a pilot study. In: The impact of nutrition on the health and welfare of horses, EAAP publication No. 128, pp....
-
Read MoreSenare skördat grovfoder tar längre tid för hästen att äta upp
Ju senare i utvecklingsstadiet en växt är när den skördas desto större är fiberandelen i vallfodret. Hur bra hästen kan smälta grovfodret beror på grovfodrets fiberandel, dess cellväggsinnehåll. Cellväggen kan vara mer eller mindre lignifierad (förvedad) och ju senare i utvecklingsstadiet en växt är desto mer lignifierad är cellväggen och växtens smältbarhet minskar. När smältbarheten minskar, minskar också fodrets näringsvärde. En studie med tolv vuxna varmblodiga hästar har också visat att ju senare utvecklingsstadium (senare skördat) på grovfodret desto längre tid tar det för hästen att äta upp det. Hästarna fodrades med en förstaskörd gräshösilage från samma vall slagen vid tre olika tillfällen: juni, juli och augusti. Alla hästarna fick tid att anpassa sig till de tre grovfodren innan ättiden mättes. Resultaten visade att hästarna åt hösilaget skördat i juni snabbare (29 min/kg torrsubstans (ts)) än hösilagen skördade i juli och augusti (37 och 36 min/kg ts). Det beror troligtvis på den högre fiberandelen i de senare skördade hösilagen och ättiden var också korrelerad till de olika fiberandelarna och högst korrelerad till fiberandelen NDF. Sammanfattningsvis kan ett senare skördat grovfoder förlänga ättiden då varje kg ts tar längre tid att äta, men ett sent skördat grovfoder har även lägre näringsvärde och kan därför fodras i större mängd. Detta kan underlätta för de hästar som har lätt för att gå upp i vikt och inte motioneras särskilt mycket. Här kan ni läsa mer om rätt grovfoder till rätt häst och att även konserveringsmetoden kan påverka hästens ättid. Sara Muhonen, AgrD Källa: Müller C. 2011. Equine ingestion of haylage harvested at different plant maturity stages. Applied Animal Behaviour Science 134,...
-
Read MoreUppföljning färgglada hösilagebalar
Det har kommit en del frågor om hur mycket de olika färgerna på plastfilmen till hösilage/ensilagebalar påverkar foderkvaliteten. Trioplast har gjort mätningar av ljusreflextionen för de olika färgerna och svarar här på frågor hur det ser ut för deras egna kulörer. Bakgrund: Numera kan man se inplastade balar i flera olika färger och de olika färgerna stödjer olika fonder, vilket är jättebra! Men plastfilmens färg kan faktiskt påverka temperaturen i ensilage/hösilagebalen. Solens strålar värmer upp balen och vit plastfilm reflekterar solljuset och håller därmed temperaturen på en låg nivå. Mörkare film däremot absorberar solljus och ger en högre temperatur inne i balen. Svart plastfilm absorberar mest solljus. När temperaturen stiger ökar permeabiliteten i filmen som då släpper igenom mer syre. Filmen släpper igenom sex gånger mer syre vid 50°C jämfört med vid 15°C. Högre syretillförsel och temperatur i balen innebär ökad aktivitet hos de smörsyrabildande bakterierna, vilket leder till försämrad kvalitet och foderförluster. Det är därför viktigt att hålla en låg temperatur i balarna för att få bästa kvalitet och ekonomi i produktionen. Välj därför en så ljus plastfilm som möjligt till inplastning av vallfoder. (Källa: ©Trioplast. 2012. Balhandboken ISBN 978-91-637-1823-6) Svar från Trioplast: Hur skiljer sig plaster med olika färger åt? Reflexion, täthet Desto ljusare färg desto mindre värmepåverkan. Värme i balen främjar tillväxten av oönskade bakterier. Värmen gör också att permeabiliteten i plasten ökar och syre har då lättare att ta sig in i balen. Båda dessa faktorer påverkar ensilagekvalitén negativt. Vit färg har den allra högsta ljusreflektionen, därefter rosa, gul, blå, ljusgrön, mörkgrön och svart. Svart har i särklass lägst reflektion och medför då en mycket större värmepåverkan än t.ex. vit, rosa, gul och blå. Om man ändå ska använda en mörkare färg (av olika anledningar) så är det bättre ju senare på året man gör det då påverkan från solen är lägre då. Finns siffror på reflexionen från plast med olika färger? Ja vi har egna mätningar utförda av SP (RISE) men detta gäller endast våra egna kulörer. Går ej att använda som nåt slags branschövergripande värde. För Trioplast färger: Vit, rosa och gul är inom SP´s (RISE) krav enligt certifieringen för ensilagesträckfilm (SPCR 063) rörande reflektion. Blå är precis utanför sen kommer ljusgrön, mörkgrön och som sagt långt ifrån svart färg. Sara Muhonen,...
-
Read MoreHögre tuggmuskelaktivitet och tuggfrekvens med grovfoder
När hästen tuggar på grovfoder har den hög salivproduktion och får tugga länge. Lågt grovfoderintag leder till olika hälsoproblem som magsår, försurning i grovtarmen och stereotypier. När man gör hästens foderstat måste man alltid se till att den får tillräckligt med grovfoder. I den här studien har hästars tuggfrekvens och tuggmuskelns aktivitet undersökts vid utfodring med olika fodermedel. Tuggmuskelns aktivitet är den viktigaste faktorn för salivflödet i munhålan och i den här studien mättes tuggmuskelaktivitet med elektromyografi och bestämdes i både amplitud (riklighet) och duration (varaktighet). De fodermedel som testades var hö, hösilage (75 % ts), lusern hackad strå och kraftfoder i form av krossad majs. Konsumtionshastigheten var olika för de fyra olika fodermedlen i den här ordningen: hösilage > hö > lusern hackad strå > krossad majs, där hästarna åt hösilage långsammast och krossad majs snabbast. Samma ordning gällde för tuggfrekvensen (antal tuggor/kg ts) som var högst för hösilaget och lägst för krossad majs. Tuggmuskelns aktivitet var högre för de tre grovfodren än för den krossade majsen vad gällde amplitud men hösilaget och höet hade dessutom en förlängd duration. Den totalt sett högre tuggmuskelaktiviteten för hösilage och hö kan bero på att de var långstråiga grovfoder, lusernfodret som var hackat hade en partikellängd på mindre än 3,15 cm. Sammanfattningsvis innebar intag av hösilage och hö intensiv tuggmuskelaktivitet vilket ska stimulera salivflöde. I motsats till grovfodren konsumerades kraftfodret krossad majs snabbt och med lägre tuggmuskelaktivitet vilket innebär lågt salivflöde och troligtvis försämrad magsäcksdigestion. Studien visar även på vikten av att inte ha alltför liten partikellängd på grovfodret. Sara Muhonen, AgrD Källa: Vervuert I, Brüssow N, Bochnia M, Hollands T, Cuddeford D & Coenen M. 2010. Electromyographic evaluation of masseter muscle activity in horses fed different types of roughage. In: The impact of nutrition on the health and welfare of horses, EAAP publication No. 128, pp....
-
Read MoreTyp av foder påverkar hästens beteende
Hästen är en stor gräsätare, herbivor, och frilevande hästar betar 14-18 timmar av dygnet. Ett djur i fångenskap som inte kan utföra ett beteende som det har hög motivation för kan utveckla beteendestörningar, stereotypier. Exempel på beteendestörningar är vävning, krubbitning, boxvandring och att tugga på trä. Det är många faktorer som påverkar uppkomsten av beteendestörningar men hur mycket grovfoder hästen får är en av de främsta. Här visualiseras detta med en tabell: Sara Muhonen,...
-
Read More
Färgglada hösilagebalar
Numera kan man se inplastade balar i flera olika färger och de olika färgerna stödjer olika fonder, vilket är jättebra! Men plastfilmens färg kan faktiskt påverka temperaturen i ensilage/hösilagebalen. Solens strålar värmer upp balen och vit plastfilm reflekterar solljuset och håller därmed temperaturen på en låg nivå. Mörkare film däremot absorberar solljus och ger en högre temperatur inne i balen. Svart plastfilm absorberar mest solljus. När temperaturen stiger ökar permeabiliteten i filmen som då släpper igenom mer syre. Filmen släpper igenom sex gånger mer syre vid 50°C jämfört med vid 15°C. Högre syretillförsel och temperatur i balen innebär ökad aktivitet hos de smörsyrabildande bakterierna, vilket leder till försämrad kvalitet och foderförluster. Det är därför viktigt att hålla en låg temperatur i balarna för att få bästa kvalitet och ekonomi i produktionen. Välj därför en så ljus plastfilm som möjligt till inplastning av vallfoder. Läs det uppföljande inlägget med svar från Trioplast här! Sara Muhonen, AgrD Källa: ©Trioplast. 2012. Balhandboken ISBN...
-
Read MoreRörsvingel har lägre smältbarhet än timotej/ängssvingel
I den här finska studien jämförs två gräsvallar, en blandvall av timotej (Phleum pratense) och ängssvingel (Festuca pratensis) och en ren vall av rörsvingel (Festuca arundinacea). Båda gräsvallarna delades in i tre delar som skördades vid tre olika datum; 19 juni, 26 juni och 3 juli sommaren 2006. Grödan förtorkades 8-24 timmar innan pressning och inplastning och de använde ett syrabaserat tillsatsmedel för att förbättra ensileringen. Ts-halten på de inplastade balarna varierade från 36-55 % (Tabell 1). Det var ingen skillnad i fiberfraktionerna för ensilagen som skördats samma tidpunkt (Tabell 1). Ensilagen utfodrades till 6 ston (5-13 år, 624±36 kg) och tillgodosåg underhållsbehovet. Smakligheten för båda ensilagen var hög, men lite rester lämnades från de två senare skördarna av rörsvingel-ensilaget. För båda ensilagen var smältbarheten högst för den tidigaste skörden då gräsen var i ett tidigare utvecklingsstadium (Tabell 2). Men det var även skillnad mellan grässorter. Stona tillgodosåg sig näringsämnena mer effektivt från timotej/ängssvingel-ensilaget än från rörsvingel-ensilaget (Tabell 2). Sammanfattningsvis hade rörsvingel-ensilaget överlag lägre smältbarhet vilket innebär att det kan vara en grässort som passar bra för grovfoderproduktion till hästar med lägre näringsbehov, till exempel hästar som inte utför särskilt hårt arbete och har lätt för att gå upp i vikt. Sara Muhonen, AgrD Källa: Särkijärvi S, Sormunen-Cristian R, Heikkilä T, Komppa J, Rinne M, Saastamoinen M & Jauhiainen L. 2008. Effect of grass species and time of cutting on in vivo digestibility in horses and sheep. In: Nutrition of the exercising horse, EAAP publication No. 125, pp....
-
Read MoreAtt komplettera grovfoder med grovfoder
Det går faktiskt bra att komplettera grovfoder med grovfoder! Detta kan vara riktigt användbart i stallar där man har hästar med olika energi- och proteinbehov. Man köper in ett ”basgrovfoder” som passar hästarna med lite lägre energi- och proteinbehov. Sedan kostar man på ett ”kompletteringsgrovfoder” med höga energi- och proteinvärden. Det går även att göra åt andra hållet, komplettera med halm för att kunna öka grovfodergivan med kg ts (torrsubstans) per dag och ändå hålla nere intaget av energi och protein. Det kan även vara användbart att räkna på detta sätt när man blir tvungen att kombinera olika grovfoderpartier. Här räknar vi två exempel, ett där vi kompletterar med ett energi- och proteinrikt grovfoder och ett där vi kompletterar med halm. Här är våra exempelhästar: Häst, 500 kg, normalfödd, gör hårt arbete Totalt energibehov per dag (underhåll + arbete) → 98 MJ Totalt proteinbehov per dag (6 g smb rp/MJ) → 588 g smältbart råprotein Foderstat: Basgrovfoder: 8,3 MJ/kg ts 45 g smältbart råprotein/kg ts Kompletteringsgrovfoder: 11,5 MJ/kg ts 95 g smältbart råprotein/kg ts Givor Basgrovfoder: 6 kg ts/dag 6 × 8,3 = 49,8 MJ 6 × 45 = 270 g smb rp Kompletteringsgrovfoder: 4,5 kg ts/dag 4,5 × 11,5 = 51,8 MJ 4,5 × 95 = 428 g smb rp Totalt 101,6 MJ per dag 698 g smb rp per dag → ger totalt 2,1 kg ts grovfoder/100 kg kroppsvikt och dag Ponny, 350 kg, lättfödd, gör medelhårt arbete Totalt energibehov per dag (underhåll + arbete) → 61 MJ Totalt proteinbehov per dag (6 g smb rp/MJ) → 364 g smältbart råprotein Foderstat: Basgrovfoder: 8,6 MJ/kg ts 65 g smältbart råprotein/kg ts Stråsädeshalm: 6,3 MJ/kg ts 0 g smältbart...
Grovfodertillhast.se
Korrekt utfodring med vallfoder förebygger en rad problem och sjukdomar hos hästar. Det är mycket viktigt att hästar får äta vallfoder tillräckligt mycket och ofta för att undvika hälsoproblem och beteendestörningar. Idag vet vi att bättre utfodring ger bättre välfärd. Med den här websidan vill vi bidra.
GrovfoderHälsan
Boken Grovfoder till häst
Most Recent Articles
När hästens själv får välja ätställning
I många stall ges hästar grovfoder i hönät som hänger en bit upp på väggen. Det innebär att hästen måste äta med huvudet högre än i sin naturliga ätställning. Fysiologiskt leder detta till att hästen använder andra muskler i nacke och rygg och den högre huvudpositionen kan försvåra den mukociliära reningen dvs. att slem ska kunna rinna ut. Men vilken ätställning föredrar hästen om den får välja själv? I den här pilotstudien användes 10 hästar i åldrarna 7-17 år som sedan tidigare var vana att äta från hönät. I två veckor fick hästarna vänja sig vid att äta sitt grovfoder från golvet nedanför hönätet. Sedan fick hästarna 2 kg grovfoder i hönätet (1,5 m högt, 16 cm2 hål) och 2 kg grovfoder på golvet nedanför hönätet morgon och kväll. Hästarnas ätbeteende observerades och noterades i fyra dagar, en timme morgon och kväll från utfodringens start. Att äta från golvet var alla hästarnas förstahandsval och alla hästarna åt från golvet de första 20 minuterna. Efter ett tag tittade de flesta hästarna upp och såg sig omkring och valde sedan att äta från hönätet några minuter innan de återgick till att äta från golvet i korta perioder. Författarna drar slutsatsen att det kan vara så att hästarna tittar upp mer när de står i en box...
Read More
Senare skördat grovfoder tar längre tid för hästen att äta upp
Ju senare i utvecklingsstadiet en växt är när den skördas desto större är fiberandelen i vallfodret. Hur bra hästen kan smälta grovfodret beror på grovfodrets fiberandel, dess cellväggsinnehåll. Cellväggen kan vara mer eller mindre lignifierad (förvedad) och ju senare i utvecklingsstadiet en växt är desto mer lignifierad är cellväggen och växtens smältbarhet minskar. När smältbarheten minskar, minskar också fodrets näringsvärde. En studie med tolv vuxna varmblodiga hästar har också visat att ju senare utvecklingsstadium (senare skördat) på grovfodret desto längre tid tar det för hästen att äta upp det. Hästarna fodrades med en förstaskörd gräshösilage från samma vall slagen vid tre olika tillfällen: juni, juli och augusti. Alla hästarna fick tid att anpassa sig till de tre grovfodren innan ättiden mättes. Resultaten visade att hästarna åt hösilaget skördat i juni snabbare (29 min/kg torrsubstans (ts)) än hösilagen skördade i juli och augusti (37 och 36 min/kg ts). Det beror troligtvis på den högre fiberandelen i de senare skördade hösilagen och ättiden var också korrelerad till de olika fiberandelarna och högst korrelerad till fiberandelen NDF. Sammanfattningsvis kan ett senare skördat grovfoder förlänga ättiden då varje kg ts tar längre tid att äta, men ett sent skördat grovfoder har även lägre näringsvärde och kan därför fodras i större mängd. Detta kan underlätta för de hästar som...
Read More
Uppföljning färgglada hösilagebalar
Det har kommit en del frågor om hur mycket de olika färgerna på plastfilmen till hösilage/ensilagebalar påverkar foderkvaliteten. Trioplast har gjort mätningar av ljusreflextionen för de olika färgerna och svarar här på frågor hur det ser ut för deras egna kulörer. Bakgrund: Numera kan man se inplastade balar i flera olika färger och de olika färgerna stödjer olika fonder, vilket är jättebra! Men plastfilmens färg kan faktiskt påverka temperaturen i ensilage/hösilagebalen. Solens strålar värmer upp balen och vit plastfilm...
Read MoreFölj oss!
