-
Read MoreGe rätt grovfoder till rätt häst
Grovfoder och grovfoder är inte samma sak. Hur bra hästen kan smälta grovfodret beror på grovfodrets fiberandel, dess cellväggsinnehåll. Cellväggen består av cellulosafibrer, hemicellulosa, pektiner och cellväggsprotein. Cellväggen kan vara mer eller mindre lignifierad och ju senare i utvecklingsstadiet en växt är desto mer lignifierad är cellväggen och växtens smältbarhet minskar. När smältbarheten minskar, minskar också fodrets näringsvärde. Ska de här två hästarna ha samma grovfoder? Tabell 1 visar resultat från en isländsk smältbarhetsstudie där fyra näraliggande vallar, som såtts in och gödslats lika, skördats vid fyra olika utvecklingsstadier. Resultaten visar hur smältbarheten för torrsubstans (ts), fiberfraktionerna NDF och ADF och råprotein i hösilage minskar ju senare fodret är skördat. Det innebär att hösilagens näringsvärde också minskar; innehållet av omsättbar energi och smältbart råprotein blir lägre. För att återgå till våra två hästar, så är det klart att de inte har samma energibehov. Den högpresterande atleten har ett högt energibehov och behöver ett grovfoder med hög energidensitet. Den lilla ponnyn som i det här fallet inte utför något hårt arbete har ett mycket lägre energibehov. Förutom att tillgodose hästarnas näringsbehov måste vi även ta hänsyn till hästens behov av sysselsättning och hästens tarmhälsa. Den absoluta minimigivan för stråfoder är 1,5 kg ts/100 kg kroppsvikt och dag, om man måste begränsa strå/vallfodergivan är 2,0 – 2,5 kg ts/100 kg kroppsvikt och dag lämpligt, men fri tillgång på vallfoder av lämplig kvalitet fungerar bra för många hästar. Fodrar vi vår högpresterande atlet med ett tidigt skördat grovfoder kan det täcka hela eller största delen av energibehovet och proteinbehovet. Då behöver den inget eller bara lite komplettering vilket är bra för tarmhälsan och prestationen, och mycket grovfoder och inget/lite kraftfoder har stor betydelse för hästens mentala hälsa och förebyggande av beteendestörningar. Men den lilla ponnyn behöver ett grovfoder med lägre energidensitet, dvs. senare skörd. Ett tidigt skördat grovfoder täcker snabbt det dagliga energibehovet och det blir svårt att nå upp till tillräckligt många kg ts per dag. Det innebär mindre sysselsättning och risk för beteendestörningar. Därför passar ett senare skördat grovfoder bättre till de hästar som utför lätt arbete, eller inget arbete alls, och har ett lägre energibehov. Att komplettera grovfoder med grovfoder kan vara användbart i stallar där man har hästar med olika energi- och proteinbehov eller till exempel när man vill öka grovfodergivan men hålla nere energiintaget. Läs mer här om hur man gör. Sara Muhonen, AgrD Källor: Ragnarsson S & Lindberg JE 2008. Nutritional value of timothy haylage in...
-
Read MoreGrovfoderintag hos tvååriga travhästar i träning
I en svensk studie har grovfoderintaget undersökts hos 13 tvååriga travhästar i hård träning. Grovfodret var en andraskörd gräshösilage med 63 % torrsubstans (ts), 10,8 MJ omsättbar energi/kg ts och 14 % råprotein. Grovfodret kompletterades med 150 g mineralfoder, 250 g lusernpellets och 100 g betfor. Hästarna tränades 2-3 gånger i veckan, hälften av gångerna i backig terräng (7 km) och andra hälften kördes dubbla heat (1100-1600 m, ca 10 m/s (1,40-tempo)) på travbana. De hade även 8 timmars utevistelse per dag tillsammans i hage med fri tillgång på grovfoder och vatten. Hästarna var redan anpassade till fri tillgång på grovfodret innan mätningarna började. Grovfoderintaget mättes i två omgångar (perioder) under tre dagar i följd med 50 dagar emellan. De dagar då grovfoderintaget mättes stod hästarna inne i boxar och motionerades 1 timme per dag. Grovfodret gavs i stora krubbor på golvet och fylldes på tre gånger per dag. Foderrester samlades upp varje morgon. Tabell 1 visar ts-intaget och hästarnas body condition score (hullbedömning) som bibehölls runt 5 genom studien vilket visar på att hästarnas energiintag motsvarade behovet. Det genomsnittliga ts-intaget var ca 2,3 % av kroppsvikten i båda perioderna. Dag 1 hade hästarna ett lite högre intag på 2,4 % vilket kan bero på ett lite högre energibehov efter att a spenderat 8 timmar i hagen dagen innan. Det var en individuell skillnad i ts-intag mellan hästarna, i genomsnitt varierade ts-intaget mellan 2,2 och 2,5 % av kroppsvikten. Det lägsta och det högsta ts-intaget som uppmättes var 1,8 % och 2,9 % av kroppsvikten. Sammanfattningsvis, visar den här studien att tvååriga hästar i träning kan ha ett ts-intag av grovfoder på 2,3 % av kroppsvikten och bibehålla hullet. Det kan vara stora variationer i ts-intag mellan individer och även variation mellan dagar. Sara Muhonen, AgrD Källa: Ringmark S & Jansson A 2012 Variations in voluntary feed intake in 2 year old Standardbred geldings in training fed a forage only diet ad libitum. In: Forage and grazing in horse nutrition (Eds. Saastamoinen MT, Fradinho MJ, Santos AS, Miraglia N), EAAP publication No. 132,...
-
Read MoreTillväxt, träning och hälsa hos åringar på bara grovfoder
I en svensk studie har tillväxt, svar på träning och hälsa undersökts hos 16 ettåriga travhästar som utfodrades med bara grovfoder. Grovfodret var gräshösilage med > 55 % torrsubstans (ts), > 11,5 MJ omsättbar energi/kg ts och > 13 % råprotein. Grovfodret kompletterades med 1 kg lusernpellets, 100 g betfor och mineraler. Studien pågick under augusti till december 2010 och hästarna var mellan 400 och 518 dagar gamla vid studiens början. Hästarna tillbringade största delen av dagarna tillsammans ute i en stor hage med fri tillgång på grovfoder. Träningen började i september med inkörning, inom 5 veckor kunde alla hästarna trava för vagn i lugnt tempo (~ 3,7 m/s) i 3 km på rundbana 4 dagar i veckan. Under vecka 7-9 travade hästarna 5 km 4 dagar per vecka i samma lugna tempo. Vecka 10-17 tränades hästarna fortfarande 4 dagar/vecka men tempot ökades gradvis upp till 5,6 m/s (3 min per km). Ungefär en tredjedel av träningen genomfördes på rundbana och två tredjedelar i något backig terräng. Hästarnas kroppsvikt, body condition score (hullbedömning), mankhöjd och skenbenets omkrets under framknäet ökade från augusti till december (Tabell 1). Resultaten visar att de växte och la även på sig lite mera fett. Hästarna i den här studien har på bara grovfoder haft en lite högre tillväxt i jämförelse med andra studier av växande hästar. Författarna drar därför slutsatsen att fri tillgång på en foderstat bestående av bara grovfoder med högt energi- och näringsinnehåll inte verkar begränsa tillväxten hos unga hästar i träning. En orsak till den höga tillväxten på bara grovfoder kan vara att hästarna hade fri tillgång. Antalet träningsdagar per månad varierade men den totala distansen på träningen ökade från oktober till december. I december kunde hästarna utan problem trava 5-7 km i en hastighet av 5,6 m/s (3 min/km). Hjärtfrekvensen under träning tenderade att vara lägre i december än i oktober och hjärtfrekvensen 3 minuter efter träning var signifikant lägre i december än i oktober (Tabell 2). I december hade hästarna även nästan lika höga nivåer av muskelglykogen (532 mmol/kg torrvikt) som vuxna travhästar i träning. Hästarnas hälsostatus under studien bedömdes av en oberoende veterinär. De bedömdes vara vid god hälsa och förlorade träningsdagar pga. hälsoproblem var få (< 10 %). De flesta hälsoproblemen var skador hästarna ådrog sig i hagen, vilket inte är ovanligt hos ettåriga hingstar som leker och oavsiktligt skadar sig själva eller varandra. Sammanfattningsvis visar den här studien att åringar i träning utfodrade med fri tillgång...
-
Read MoreNär hästens själv får välja ätställning
I många stall ges hästar grovfoder i hönät som hänger en bit upp på väggen. Det innebär att hästen måste äta med huvudet högre än i sin naturliga ätställning. Fysiologiskt leder detta till att hästen använder andra muskler i nacke och rygg och den högre huvudpositionen kan försvåra den mukociliära reningen dvs. att slem ska kunna rinna ut. Men vilken ätställning föredrar hästen om den får välja själv? I den här pilotstudien användes 10 hästar i åldrarna 7-17 år som sedan tidigare var vana att äta från hönät. I två veckor fick hästarna vänja sig vid att äta sitt grovfoder från golvet nedanför hönätet. Sedan fick hästarna 2 kg grovfoder i hönätet (1,5 m högt, 16 cm2 hål) och 2 kg grovfoder på golvet nedanför hönätet morgon och kväll. Hästarnas ätbeteende observerades och noterades i fyra dagar, en timme morgon och kväll från utfodringens start. Att äta från golvet var alla hästarnas förstahandsval och alla hästarna åt från golvet de första 20 minuterna. Efter ett tag tittade de flesta hästarna upp och såg sig omkring och valde sedan att äta från hönätet några minuter innan de återgick till att äta från golvet i korta perioder. Författarna drar slutsatsen att det kan vara så att hästarna tittar upp mer när de står i en box med till nedre delen täta väggar och detta kan påverka vilken ätställning de väljer, så fler studier behövs för att utreda hästars preferens. Sara Muhonen, AgrD Källa: Webster V & Ellis AD. 2010. Preference of forage feeding position in stabled horses: a pilot study. In: The impact of nutrition on the health and welfare of horses, EAAP publication No. 128, pp....
-
Read MoreSenare skördat grovfoder tar längre tid för hästen att äta upp
Ju senare i utvecklingsstadiet en växt är när den skördas desto större är fiberandelen i vallfodret. Hur bra hästen kan smälta grovfodret beror på grovfodrets fiberandel, dess cellväggsinnehåll. Cellväggen kan vara mer eller mindre lignifierad (förvedad) och ju senare i utvecklingsstadiet en växt är desto mer lignifierad är cellväggen och växtens smältbarhet minskar. När smältbarheten minskar, minskar också fodrets näringsvärde. En studie med tolv vuxna varmblodiga hästar har också visat att ju senare utvecklingsstadium (senare skördat) på grovfodret desto längre tid tar det för hästen att äta upp det. Hästarna fodrades med en förstaskörd gräshösilage från samma vall slagen vid tre olika tillfällen: juni, juli och augusti. Alla hästarna fick tid att anpassa sig till de tre grovfodren innan ättiden mättes. Resultaten visade att hästarna åt hösilaget skördat i juni snabbare (29 min/kg torrsubstans (ts)) än hösilagen skördade i juli och augusti (37 och 36 min/kg ts). Det beror troligtvis på den högre fiberandelen i de senare skördade hösilagen och ättiden var också korrelerad till de olika fiberandelarna och högst korrelerad till fiberandelen NDF. Sammanfattningsvis kan ett senare skördat grovfoder förlänga ättiden då varje kg ts tar längre tid att äta, men ett sent skördat grovfoder har även lägre näringsvärde och kan därför fodras i större mängd. Detta kan underlätta för de hästar som har lätt för att gå upp i vikt och inte motioneras särskilt mycket. Här kan ni läsa mer om rätt grovfoder till rätt häst och att även konserveringsmetoden kan påverka hästens ättid. Sara Muhonen, AgrD Källa: Müller C. 2011. Equine ingestion of haylage harvested at different plant maturity stages. Applied Animal Behaviour Science 134,...
-
Read MoreUppföljning färgglada hösilagebalar
Det har kommit en del frågor om hur mycket de olika färgerna på plastfilmen till hösilage/ensilagebalar påverkar foderkvaliteten. Trioplast har gjort mätningar av ljusreflextionen för de olika färgerna och svarar här på frågor hur det ser ut för deras egna kulörer. Bakgrund: Numera kan man se inplastade balar i flera olika färger och de olika färgerna stödjer olika fonder, vilket är jättebra! Men plastfilmens färg kan faktiskt påverka temperaturen i ensilage/hösilagebalen. Solens strålar värmer upp balen och vit plastfilm reflekterar solljuset och håller därmed temperaturen på en låg nivå. Mörkare film däremot absorberar solljus och ger en högre temperatur inne i balen. Svart plastfilm absorberar mest solljus. När temperaturen stiger ökar permeabiliteten i filmen som då släpper igenom mer syre. Filmen släpper igenom sex gånger mer syre vid 50°C jämfört med vid 15°C. Högre syretillförsel och temperatur i balen innebär ökad aktivitet hos de smörsyrabildande bakterierna, vilket leder till försämrad kvalitet och foderförluster. Det är därför viktigt att hålla en låg temperatur i balarna för att få bästa kvalitet och ekonomi i produktionen. Välj därför en så ljus plastfilm som möjligt till inplastning av vallfoder. (Källa: ©Trioplast. 2012. Balhandboken ISBN 978-91-637-1823-6) Svar från Trioplast: Hur skiljer sig plaster med olika färger åt? Reflexion, täthet Desto ljusare färg desto mindre värmepåverkan. Värme i balen främjar tillväxten av oönskade bakterier. Värmen gör också att permeabiliteten i plasten ökar och syre har då lättare att ta sig in i balen. Båda dessa faktorer påverkar ensilagekvalitén negativt. Vit färg har den allra högsta ljusreflektionen, därefter rosa, gul, blå, ljusgrön, mörkgrön och svart. Svart har i särklass lägst reflektion och medför då en mycket större värmepåverkan än t.ex. vit, rosa, gul och blå. Om man ändå ska använda en mörkare färg (av olika anledningar) så är det bättre ju senare på året man gör det då påverkan från solen är lägre då. Finns siffror på reflexionen från plast med olika färger? Ja vi har egna mätningar utförda av SP (RISE) men detta gäller endast våra egna kulörer. Går ej att använda som nåt slags branschövergripande värde. För Trioplast färger: Vit, rosa och gul är inom SP´s (RISE) krav enligt certifieringen för ensilagesträckfilm (SPCR 063) rörande reflektion. Blå är precis utanför sen kommer ljusgrön, mörkgrön och som sagt långt ifrån svart färg. Sara Muhonen,...
-
Read MoreHögre tuggmuskelaktivitet och tuggfrekvens med grovfoder
När hästen tuggar på grovfoder har den hög salivproduktion och får tugga länge. Lågt grovfoderintag leder till olika hälsoproblem som magsår, försurning i grovtarmen och stereotypier. När man gör hästens foderstat måste man alltid se till att den får tillräckligt med grovfoder. I den här studien har hästars tuggfrekvens och tuggmuskelns aktivitet undersökts vid utfodring med olika fodermedel. Tuggmuskelns aktivitet är den viktigaste faktorn för salivflödet i munhålan och i den här studien mättes tuggmuskelaktivitet med elektromyografi och bestämdes i både amplitud (riklighet) och duration (varaktighet). De fodermedel som testades var hö, hösilage (75 % ts), lusern hackad strå och kraftfoder i form av krossad majs. Konsumtionshastigheten var olika för de fyra olika fodermedlen i den här ordningen: hösilage > hö > lusern hackad strå > krossad majs, där hästarna åt hösilage långsammast och krossad majs snabbast. Samma ordning gällde för tuggfrekvensen (antal tuggor/kg ts) som var högst för hösilaget och lägst för krossad majs. Tuggmuskelns aktivitet var högre för de tre grovfodren än för den krossade majsen vad gällde amplitud men hösilaget och höet hade dessutom en förlängd duration. Den totalt sett högre tuggmuskelaktiviteten för hösilage och hö kan bero på att de var långstråiga grovfoder, lusernfodret som var hackat hade en partikellängd på mindre än 3,15 cm. Sammanfattningsvis innebar intag av hösilage och hö intensiv tuggmuskelaktivitet vilket ska stimulera salivflöde. I motsats till grovfodren konsumerades kraftfodret krossad majs snabbt och med lägre tuggmuskelaktivitet vilket innebär lågt salivflöde och troligtvis försämrad magsäcksdigestion. Studien visar även på vikten av att inte ha alltför liten partikellängd på grovfodret. Sara Muhonen, AgrD Källa: Vervuert I, Brüssow N, Bochnia M, Hollands T, Cuddeford D & Coenen M. 2010. Electromyographic evaluation of masseter muscle activity in horses fed different types of roughage. In: The impact of nutrition on the health and welfare of horses, EAAP publication No. 128, pp....
-
Read MoreTyp av foder påverkar hästens beteende
Hästen är en stor gräsätare, herbivor, och frilevande hästar betar 14-18 timmar av dygnet. Ett djur i fångenskap som inte kan utföra ett beteende som det har hög motivation för kan utveckla beteendestörningar, stereotypier. Exempel på beteendestörningar är vävning, krubbitning, boxvandring och att tugga på trä. Det är många faktorer som påverkar uppkomsten av beteendestörningar men hur mycket grovfoder hästen får är en av de främsta. Här visualiseras detta med en tabell: Sara Muhonen,...
Grovfodertillhast.se
Korrekt utfodring med vallfoder förebygger en rad problem och sjukdomar hos hästar. Det är mycket viktigt att hästar får äta vallfoder tillräckligt mycket och ofta för att undvika hälsoproblem och beteendestörningar. Idag vet vi att bättre utfodring ger bättre välfärd. Med den här websidan vill vi bidra.
GrovfoderHälsan
Boken Grovfoder till häst
Most Recent Articles
Ge rätt grovfoder till rätt häst
Grovfoder och grovfoder är inte samma sak. Hur bra hästen kan smälta grovfodret beror på grovfodrets fiberandel, dess cellväggsinnehåll. Cellväggen består av cellulosafibrer, hemicellulosa, pektiner och cellväggsprotein. Cellväggen kan vara mer eller mindre lignifierad och ju senare i utvecklingsstadiet en växt är desto mer lignifierad är cellväggen och växtens smältbarhet minskar. När smältbarheten minskar, minskar också fodrets näringsvärde. Ska de här två hästarna ha samma grovfoder? Tabell 1 visar resultat från en isländsk smältbarhetsstudie där fyra näraliggande vallar, som såtts in och gödslats lika, skördats vid fyra olika utvecklingsstadier. Resultaten visar hur smältbarheten för torrsubstans (ts), fiberfraktionerna NDF och ADF och råprotein i hösilage minskar ju senare fodret är skördat. Det innebär att hösilagens näringsvärde också minskar; innehållet av omsättbar energi och smältbart råprotein blir lägre. För att återgå till våra två hästar, så är det klart att de inte har samma energibehov. Den högpresterande atleten har ett högt energibehov och behöver ett grovfoder med hög energidensitet. Den lilla ponnyn som i det här fallet inte utför något hårt arbete har ett mycket lägre energibehov. Förutom att tillgodose hästarnas näringsbehov måste vi även ta hänsyn till hästens behov av sysselsättning och hästens tarmhälsa. Den absoluta minimigivan för stråfoder är 1,5 kg ts/100 kg kroppsvikt och dag, om man måste begränsa strå/vallfodergivan är 2,0 –...
Read More
Grovfoderintag hos tvååriga travhästar i träning
I en svensk studie har grovfoderintaget undersökts hos 13 tvååriga travhästar i hård träning. Grovfodret var en andraskörd gräshösilage med 63 % torrsubstans (ts), 10,8 MJ omsättbar energi/kg ts och 14 % råprotein. Grovfodret kompletterades med 150 g mineralfoder, 250 g lusernpellets och 100 g betfor. Hästarna tränades 2-3 gånger i veckan, hälften av gångerna i backig terräng (7 km) och andra hälften kördes dubbla heat (1100-1600 m, ca 10 m/s (1,40-tempo)) på travbana. De hade även 8 timmars utevistelse per dag tillsammans i hage med fri tillgång på grovfoder och vatten. Hästarna var redan anpassade till fri tillgång på grovfodret innan mätningarna började. Grovfoderintaget mättes i två omgångar (perioder) under tre dagar i följd med 50 dagar emellan. De dagar då grovfoderintaget mättes stod hästarna inne i boxar och motionerades 1 timme per dag. Grovfodret gavs i stora krubbor på golvet och fylldes på tre gånger per dag. Foderrester samlades upp varje morgon. Tabell 1 visar ts-intaget och hästarnas body condition score (hullbedömning) som bibehölls runt 5 genom studien vilket visar på att hästarnas energiintag motsvarade behovet. Det genomsnittliga ts-intaget var ca 2,3 % av kroppsvikten i båda perioderna. Dag 1 hade hästarna ett lite högre intag på 2,4 % vilket kan bero på ett lite högre energibehov efter att a spenderat 8...
Read More
Tillväxt, träning och hälsa hos åringar på bara grovfoder
I en svensk studie har tillväxt, svar på träning och hälsa undersökts hos 16 ettåriga travhästar som utfodrades med bara grovfoder. Grovfodret var gräshösilage med > 55 % torrsubstans (ts), > 11,5 MJ omsättbar energi/kg ts och > 13 % råprotein. Grovfodret kompletterades med 1 kg lusernpellets, 100 g betfor och mineraler. Studien pågick under augusti till december 2010 och hästarna var mellan 400 och 518 dagar gamla vid studiens början. Hästarna tillbringade största delen av dagarna tillsammans ute...
Read MoreFölj oss!
